Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1927 - Händelser och spörsmål - Några av årets politiska val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
507
partiet mycket svagt och det är i de nytillkomna områdena, särskilt i
Buko-vina, som det har sina anhängare. Man förstår svårigheterna att organisera
arbetarna, då man hör, att i den bästa delen, Bukovina, finns eller fanns fem
sektioner, en tysk, en polsk, en judisk, en rutensk och en rumänsk.
Enbart de häftiga kastningarna vid valtillfällena tyda ju på att allting
inte är som det bör vara. Nu hjälpa visserligen vallagens bestämmelser
till att säkra en majoritet åt det härskande partiet, ty det parti, som
erhåller 40 proc. av rösterna, får halva antalet platser och får dessutom
deltaga vid den följande proportionella fördelningen av resterande platser mellan
partierna. Emellertid räcker det näppeligen till att förklara valresultaten.
Terrorn tas även i anspråk i öppen eller förtäckt form.
Det tredje balkanlandet, Jugoslavien, förrättade val i september. Där
blev resultatet detta:
1925 1927
Radikaler......................................... 142 112
Demokrater....................................... 37 61
Kroatiska bondepartiet ..................... 67 60
Oberoende demokrater........................ 21 23
Slovenska katolska folkp................... 20 21
Muhammedaner................................ 15 18
Agrarer............................................. 5 9
Tyskar ............................................. — 6
Kroatiska blocket ............................. — 2
Montenegriner................................... — 1
Slovenska bondepartiet — 1
Socialister.......................................... — - 1
Övriga 18 —
315 315
Det radikala partiet är Serbiens gamla demokratiskt-parlamentariska parti,
som under decennier förde en energisk kamp mot regenternas absolutistiska
böjelser. I den nya och större staten, serbernas, kroaternas och slovenernas
rike, företräder det de centralistiska strävandena med starkt framhävande av
do serbiska elementen. Radikalerna äro de egentliga bärarna av den
franskvänliga politiken. I den sista serbiska skupsjtinan, som riksdagen kallas, hade
partiet absolut majoritet. Den har efter landets utvidgning gått förlorad, men
ännu är ju dock partiet det ojämförligt största, även om årets val för de
radikala betytt ett steg bakåt.
Skillnaden emellan de radikala och de oberoende demokraterna är ej stor.
Det har t. o. m. varit tal om att detta senare parti skulle sammanslås med det
radikala. Nationalismen spelar för de oberoende demokraterna en ganska stor
roll. De uppträdde som självständig grupp först 1925 och ha ju nu ungefär
hållit ställningen.
Förut utgjorde det demokratiska partiet en enhet, ej så värst mycket
avvikande från radikalerna. Efter splittringen har den egentliga demokratiska
fraktionen något mildrat sitt program vad beträffar centralism och mera
arbetat för decentralisation och utjämning av motsättningarna mellan landets olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
