Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Holmberg, G. H:son: Termerna överklass och underklass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 ö. H:SON HOLMBEBG
naer’’. Bergstedt riktade i sin veckoskrift "Samtiden^’ med sin
penna dödshugg mot den oförfärade författaren. I ’’BrsBndende
sp0rgsmaar’ gav dess författare, kapten J. G. Smith, den utkomna
första delen en betydande plats. På ett 40-tal sidor ger han där
en resumé av ’’Arbeidskarl Nils Nilssons socialistiske systemoch
i ett annat kapitel ’’Er socialismen og dens premisser sandhedf
en kritik av Quidings samt franska och tyska socialisters teorier.
Samma år Smiths norska bok, varest termerna överklass och
underklass givetvis få sin tillbörliga plats, utkom 1872, sökte ett
märke J. B. i ’’Sydsvenska Dagbladet Snällposten" vederlägga i
en serie artiklar Quidings hela samhällslära, sedermera intagna och
av Quiding bemötta i företalet till tredje boken av hans
"Slut-likvid med Sverges lag". På vår förfrågan hos redaktionen om
J. B :s namn och profession, om han var akademiker eller av annan
kategori, har tidningens förre redaktör, d:r Herslow svarat, att
han efter nära 50 år — svaret är av år 1919 — icke kunde erinra
sig namnet men att döma av initialerna var det ingen av tidningens
då vanligen anlitade recensenter utan en tillfällig medarbetare. I
ett till trycket befordrat föredrag, hållet vid Fosterländska
föreningens i Karlskrona årshögtid den 25 jan. 1878 av kyrkoherde
P. J. C. Wollin "Om den revolutionära socialismen" anföres
Quidings Slutlikvid som en av källorna, varur han hade hämtat sitt
stoff.
Att intresset för Quiding icke var blott för stunden utan
fortlevde flera år framåt, framgår även av att man hade svårt att
stilla sin nyfikenhet på vad Nils Nilsson, arbetskarl, kunde vara för
en person som hade kunnat skriva en så egenartad bok. Det
frågades och svarades i pressen, tills signaturen slutligen avslöjades.
(Se artikeln "Om Herman Quidings signatur Nils Nilsson,
arbetskarl" i "Festskrift tillägnad Oscar Borge och arbetarrörelsens
arkiv 1927). Det fanns således denna tid synbarligen ett större
intresse för Quiding och hans verk, låt vara negativt.
Efter en 10-årsperiod av tystnad eller glömska kom Strindbergs
alarmartiklar i "Budkaflen" 1884, koncentrerade på överklassens
synder mot underklassen, utan att man hade en aning om att de
voro ett återskall, kanske mer paradoxalt än revolutionärt, ur
Quidings samhällsbok. Utan Strindbergs hjälp avgick Quiding
slutligen med seger i fråga om de av honom uppfunna och i den
sociala litteraturen införda nya termerna. Det var visserligen endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
