Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Holmberg, G. H:son: Termerna överklass och underklass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8-2
G. H:SON HOLMBEEÖ
tid, skulle man, tro vi, ingenstädes finna deras användande men väl
senare någon gång under det nya seklet, exempelvis vid 1911 års
partikongress i diskussionen om det nya partiprogrammet.
De quidingska uttrycken ha sedermera lockat ’’Den stora vredens’’
författare, Olof Högberg, till bildandet av orden "översåtar’’ och
"undersåtar" i bemärkelsen av de politiskt maktbegåvade kontra
rikets övriga underlydande, vilka ur språklig
nybildningssynpunkt gillande upptas av Cederschiöld.
En ny version av de quidingska klasstermemas tillkomst har
uppstått, sedan Svenska akademien igångsatt utgivandet av sin stora
Ordbok över svenska språket, i samband varmed gjorts en samling
av nybildade ord och exempel på ordens användning av svenska
författare i deras skrifter. Man har därunder påträffat i en av
C. J. L. Almquists romaner "Smaragdbruden", som utkom 1845,
två så lydande uttryck "fruntimmer av under-klass" och
"fruntimmer i överklasserne". På basis därav ha hänsyftningar gjorts
av några språkmän att Quiding fått sina klasstermer från denna
Almquists rätt triviala roman om "ett nordiskt arv". Så säger
Lundaprofessorn E. Hellquist i den av honom utgivna ’ ’Svensk
etymologisk ordbok", 1922, att såväl under- som överklass är
"först belagt" hos Almquist och därnäst hos Quiding... "Först
med den sistnämnde kommo beteckningarna i bruk, egentligen dock
ej förr än på 1880-talet". Ungefär detsamma säger prof.
Hjelm-qvist i en liten notis i "Biblioteksbladet" för 1918 under
hänvisning till Almquist som källa att "Nils Nilsson torde ha satt dessa
termer i omlopp såsom politiska slagord i sin Slutlikvid med
Sveriges lag".
Härvid är nu att märka det Almquist använt uttrycken i fråga
så att säga av en ren slump i samband med en toalettfråga
fruntimmer emellan. Han skriver nämligen i "Smaragdbruden":
"madame Elisabeth vinkade sin vän Laurentia att anlägga sin lilla
nätta hatt, sådan som fruntimmer av under-klass även gå med,
ehuru den också gås med av fruntimmer i överklasserne" (det är
fråga om en promenad på en av Stockholms gator på söder). På
dessa enkla, andefattiga ord har man byggt en hypotes om ett par
vetenskapliga termer, vilka numer "vunnit burskap" i den socio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
