Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Holmberg, G. H:son: Termerna överklass och underklass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 ö. H:SON HOLMBEBG
att Quiding fått sina viktigaste uppslag till sin samhällsteori
genom studiet av Sverges historia och speciellt dess laghistoria,
källan till deras uppkomst är att söka där. Quidings resonemang
tyder även därpå.
Det ursprungliga svenska samhället som organiserad stat har
bestått av tvenne huvudklasser som sedermera genom utvecklingen
Sönderfallit i andra smärre klasser, subordinerade de båda
huvud-klasserna i enlighet med vad även Platon tänker: en de frias och
en de ofrias, en de ägandes oeh en de egendomslösas, en de
privilegierades och en de oprivilegierades klass, rättsligt skilda och då
även ekonomiskt skilda. Eller såsom de svenska historiografema
benämna de två klasserna: de friborna och trälarna, såsom
Nordström, Svenska samhällsförfattningens historia, 1839, och ^’de fria
och de mer eller mindre ofria", såsom Hildebrand i "Svenska
statsförfattningens historiska utveckling, 1896. Så pass långt fram
i historien som under vikingatiden har enligt Kjellén ("Sverige")
trälamas antal skattats "ända till hälften av de fries befolkningstal".
Efter träldomens upphävande i Sverge genom konung Magnus
Erikssons påbud 1335 till den kraft och verkan det kunde hava, att
"ingen av kristen man eller kvinna född finge kallas eller vara
trä]", uppkom (och även före genom ett allmännare frigivande av
trälar under den kristna kyrkans inflytande) en ny rättslös klass
av "fria" arbetare, på vilka slav eller träl icke kunde lagligen
användas men vilka likväl stodo under det juridiska och ekonomiska
strecket, vi mena tjänstehjonens och arbetskarlarnas talrika
underklass. Enligt ’’den sociologiska statsidén" (G-umplowicz) har staten
av begynnelsen varit en klasstat, av Quiding kallad rättssamhället
på grund av den för densamma till grund liggande rättsordningen.
Staten, det är det juridiska rättssamhället. Däri finns icke något
"vilseledande" som Branting i minnesrunan över Quiding antar,
utan är uttrycket en sociologiskt klart medveten term.
Då nu Quiding lägger icke den ekonomiska utan framför allt
den rättsliga eller juridiska synpunkten på det till stat
organiserade samhällets gruppering i två huvudklasser, synes det påtagligt
det Quiding fått upprinnelsen till sin klassindelning i Sverges
historia, helst som han lagt till grund för sin samhällskritik
överhuvudtaget både dess politiska historia och laghistoria. Så ville
Quiding "skapa nya och bättre namn" än herreklass och slavklass,
användbara för de tider, förhållanden och former, för vilka de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
