Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Bratt, K. A.: Europa och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICUEOPA OCH KRIGET 99
ting reder sig. Frågan blir i alla fall till slut, om genom det
senast skedda, om genom de vidunderliga offren i blod och penningar
och under intrycket av den moraliska skadegörelsen det skett något på
djupen; om de europeiska kulturfolkens mentalitet och ställning till
kriget verkligen undergått en tydlig förändring. Vissa
hoppgi-vande tecken finnas ju, och de ljus, som vi se, äro väl icke alla
irrbloss över ett oändligt gungfly. Men vare sig man ser ljust eller
mörkt på läget — vilket i hög grad beror på vilka fakta man
tillmäter betydelse — synes läget kunna karakteriseras så, att
Europas och hela västerlandets hittillsvarande utveckling liksom
samlar sig i en brännpunkt i det 20 :e århundradets förra hälft, och
att tecknen hopa sig för, att vad som då sker eller icke sker skall
komma att bliva avgörande för en oöverskådlig sträcka av
framtiden. Man kan med Fererro, i hans "Tal till de döva", fråga, om
man verkligen skall kunna fatta detta? Från denna utsiktspunkt
kan man icke betrakta världskriget annat än endera som
avslutningen av ett tidsskede eller som upptakten till ett nytt.
Världsbranden lyste tydligen över ett vägskäl. Var kriget ett slutackord
eller en introduktion? därpå hänger det. Enbart som en
fortsättning kan det icke fattas. Människorna måste, trots sin lyckliga gåva
att glömma, äga tillräcklig reproduktiv förmåga att förstå, vad
det skulle betyda, om detta endast vore att betrakta som preludierna
till det egentliga verket.
Kriget 1914—1918 giver i varje fall icke en tillförlitlig bild av
hur den eventuella fortsättningen skulle bli. Kriget kommer icke
att upprepas i denna form. Krigföringen söker sig nu nya banor,
och dessa komma främst att dragas i lufthavet, den nya domän,
som tekniken lagt under människans välde. Denna utveckling och
skälen härtill skola här icke närmare beröras. Här skall endast
påpekas, att kriget, som under den föregående utvecklingen tett sig
som en kamp mellan härar och flottor och endast indirekt drabbat
befolkningarna i de stridande länderna, nu undergår den
djupgående förändringen, att det genom luftvapnet direkt och medvetet
skall riktas mot och träffa dessa befolkningars liv och verksamhet.
Europas så gott som alla länder ligga blottade för en förstörelse
av icke förut anat mått, och även om man kan hava delade meningar
om möjligheterna att genom militära medel mildra denna, kan det
icke finnas mer än en mening därom, att denna utveckling till det
yttersta skärper krigets gissel, och att detta med otrolig kraft skall
falla på folkets blottade skuldror. Läget är tvivelsutan även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>