Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Heckscher, Eli F.: Socialismens teoretiska möjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 ELI F. HECKSCHER
gen" bli en helt annan, också om den utbetalda lönen där varit
lika stor och alldeles samma slags arbetskraft kommit till
användning i båda fallen.
Det talar vackert för socialdemokratemas vördnad inför
nedärvda läror att de fortfarande med munnen bekänna ens skymten
av en tro på dylik vishet. Eller, för att lämna ironin, man har
skäl att glädja sig åt att åtminstone de svenska socialdemokraterna
aJlt mindre intressera sig för dylikt. Denna deras ståndpunkt har
fått ett minnesvärt uttryck i Nils Karlebys bok Socialismen inför
verkligheten, då han sagt (med min kursivering) att ’’Marx’
verkliga betydelse för socialekonomin blir fullt klar först i det
ögonblick man låter honom avträda från scenen såsom ekonom för att
i stället framträda som sociolog’’. Därmed förefaller frågan
jämförelsevis utagerad, naturligtvis särskilt för oss andra, som aldrig
bekänt oss till den rena marxistiska läran o»ch därför utan sorg
låta Marx avträda från en skådeplats, där han redan spelat med
alldeles för länge. Först genom att lämna den halv-filosofiska
tankebyggnad som utan rätt velat göra sig till den enda
"vetenskapliga" socialismen kan man komma fram till vad socialismen är
som ekonomisk samhällsordning.
III.
Närmast ligger det då att tänka sig denna samhällsordning som
liktydig med allmän socialisering, staten som enda företagsägare
och företagsledare — ordet stat då utan onda avsikter uppfattat
som gemensamt namn på alla med politisk makt utrustade
samhällsbildningar. Denna princip kan utformas på många olika sätt,
men det grundläggande i den ordning jag tänker mig är att
staten som företagare skall tjäna konsumtionen (minst) lika
obetingat som det är fallet med privata företagare under ett system
med fri konkurrens, att med andra Oird statens makt endast skall
sträcka sig till medlen och tillåta individerna att täcka sina behov
efter egen omprövning enligt samma ordning som råder i ett
samhälle med fri konkurrens och privat företagsamliet. Härav följer
i sin ordning, att också prisbildningen på vad staten
tillhandahåller i princip förblir sig lik, närmare bestämt blir en
prisbildning som skapar jämvikt mellan utbud och efterfrågan
vid fri konkurrens. Något annorlunda får man emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
