Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1928 - Lindström, Rickard: Riktlinjer för en socialdemokratisk program revision
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 RICKARD LINDSTRÖM
mån avlägsnas, vilket endast kan ske därigenom att disponerandet
av ■samtliga produktionsfaktorer lägges på en gemensam grund, som
i högsta möjliga grad representerar gemensamma mänskliga behov
och intressen. I sin egenskap av komsumenter av nyttigheter och
varor ha människorna principiellt sett likartade intressen: att för
den egna ekonomiska uppoffringen erhålla så stort utbyte som
möjligt. Därur springer ett naturligt krav att produktionsapparaten
skall stå på höjden av ekonomisk ändamålsenlighet. Då
produktionen är till för att tillfredsställa konsumtiooien, är det ett
förnuftigt krav att den förra så mycket som möjligt medvetet inriktas
av den senare. Kan disponerandet av produktionsfaktorerna
förenas i händerna på ett allmänt konsumentintresse blir det
ekonomiska livet rotat på en enhetlig ekonomisk grund.
Konsumentintresset är i vidaste -mån ett samhällsintresse. I den mån det
dirigerar produktioinen, ledes densamma av samhällets gemensamma
intressen. Produktionen blir därigenom socialiserad. Vid denna
socialisering kan den samhälleliga dispositionen eller kontrollen i
överensstämmelse med det mest ändamålsenliga övertagas av staten,
kommunerna eller frivilliga sammanslutningar av konsumenter. I
denna socialisering, d. v. s. produktionens baserande på ett
gemensamt samhällsintresse, ser socialdemokratin det viktigaste medlet för
övervinnandet av den ödeläggande intressekampen, för
åstadkommandet av högsta möjliga grad av ekonomisk samorganisation och
därmed för den stegring av produktionens avkastning, som allena
möjliggör ett höjande av de betryckta klassernas sociala och
ekonomiska nivå.
Klasskampens realitet och den ekonomiskt ödesdigra brottningen
mellan olika intressen i samhället vila icke enbart på ekonomiska
faktorer. De ha även sin djupa psykologiska grund. Genom
folk-upplysningens höjande och genom den politiska demokratins
förverkligande har arbetarklassen fått delaktighet i nationens allmänna
Ivultur och i statens styrande. Detta har stegrat dess känsla av
människovärde och ökat dess krav på social frihet och oberoende.
Den arbetare, som nått denna grad av kultur och självmedvetande,
står emellertid till väsentlig del utanför kollektivt och personligt
inflytande, då det gäller det samhällsområde, där han gör sin för
samhället mest betydelsefulla insats och där han personligen sätter
in sin mesta kraft: inom produktionen. Härigenom skapas ett
motsatsförhållande mellan arbetarna och produktionen, huvudsakligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
