Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1928 - Meyer, Håkon: Arbetarrörelsen i Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 HÅKON .MEYER
mellan denna nationella frigörelse, upprättandet av den nya staten
och de påträngande klassintressena. Den blev väsentligt förökad
genom den svåra ekonomiska ställning, vari landet råkade. Polen
fick ligga där i hög grad hänvisat till sig självt men utan möjlighet
att upprätta en livskraftig hushållning utan i nära samarbete med
sina grannar. Dessa grannar voro i första hand Tyskland och
Ryssland. Med Ryssland förde man till att börja med krig, senare ha
länderna — trots det närmande, som 1925 ägde rum mellan Skzrynski
och Tjitjerin — förblivit i ett mycket kyligt förhållande till
varandra. Polen fruktar den ryske grannen. I Tyskland härjade under
de första åren inflationen, som gjorde det omöjligt för Polen att
basera sin ekonomi på ett varuutbyte med detta icke köpkraftiga
land. Men icke heller senare har detta förhållande blivit bättre. I
synnerhet den schlesiska frågan skapar en kylig atmosfär mellan de
två länderna, tyskarna anse säkert den schlesiska frågans lösning
för provisorisk, båda anse den vara ett farligt konfliktstoff. Polen
fruktar även den tyske grannen.
Kapitalbrist, en bristande stabil grund för landets ekonomi, krig,
väldiga militärutgifter, valutainflation, stabiliseringskris, ny
inflationskris, en kolossal arbetslöshet — i början av 1926 uppskattad
till 300,000 registrerade förutom tusentals icke registrerade, fortsatt
arbetslöshet under hela inflationskrisen — allt detta är drag från
Polen under de senare åren. Härtill komma de inre
partistridigheterna, som i Polen varit särskilt komplicerade och som våren 1926
förde till den "polska revolutionen’^ och slutligen den evigt lika
svåra minoritetsfrågan.
Polen har c:a 28^/^ miljoner invånare.^ Härav kamma 21
miljoner på landsbygden, 7 miljoner i städerna. Nationaliteterna
fördela sig på följande sätt:
Polacker ......................................60,8 % c:a 17,3 milj.
Ukrainare, vitryssar................22,i „ „ 6,4 „
Judar..........................................10,7 „ „ 3,o „
Tyskar m. fl..............................6,4 „ „ 1,8 „
Man anslår proletärernas antal till c:a 10,650,000 (arbetare på
land och i stad, lägre funktionärer etc. med familjemedlemmar).^
Den inre splittringen inom arbetarklassen är utomordentligt stor,
organisationsprocenten i gengäld liten. Den senare omständigheten
har visserligen lett till en rad sammanslutningar av arbetarpartier,
men det finns ännu en mängd partiorganisationer, som kämpa om
massorna. Denna splittring har sina viktigaste orsaker i den
befolkningsuppdelning, som landet lider av, och i den ställning, som
skapats genom konflikten: nationell och social kamp. Vi lämna här
^ Sista uppgift 29,3 milj.
= Varga; Die soz.-dem. Parteien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
