Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1928 - Fried, Leon: Viktor Rydbergs sociala diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 LEON FBIKD
Ben röst, som alltet hör, är Adoiiai’s,
är Zeus’ — lum hyllas under många namn.
Det synes mig, som om Rydberg härifrån också kan ha fått idén
om ’’tidsguden’’, d. v. s. Zeus, över honom står "den Evige".
Eyd-berg har således möjligen iklätt Shelleys panteistiska tanke kristen
dräkt. Men även en annan sak talar för ett inflytande från Shelley.
I Drottning Mab uppträder nämligen Ahasverus, som håller en
ljungande predikan mot den ondskefulle allsmäktige och hans son.
Det röda korset är för honom ett hån mot freden — ’ ’fanatiska
präster ha svängt det ödesdigra korset över en olycklig jord".
Kanske ligger denna tanke bakom den bild av kristendomens olycksöde,
som Rydberg låter Ahasverus förete: överallt har han sett tusen och
åter tusen kors, där Kristus spikats fast i andanom. Orglarna brusa
och klockorna dåna till hans pris, men Kristus vrider sig i plågor
på korset:
Han tros ha makt, och därför får han ära;
men världen går sin gång på vanligt vis
och straffar så oiblidkeligt hans lära.
Kanske kan man rentav anta, att Ahasverus’ och Prometevs’
förekomst hos Shelley, om ock i olika diktverk, ingett Rydberg idén att
låta de ibåda gestalterna sammanträffa?^ Kanske ock Shelleys
frihetspatos i Islams revolt haft sin betydelse. Rydberg har
sam-manknutit Prometevsmyten och den bibliska berättelsen om Guds
söner, som nedstego till jorden "och funno behag till människornas
döttrar"; en av dessa söner var tidsguden, som blev
människosläktets förtryckare. Och det är Noa, som berättar Prometevs’ öden.
Kanske man har rätt att i detta se en svag reflex av Byrons
mysteriespel Himmel och jord, som just har till motto de bibliska orden
om Goids söner, som funno behag i människornas döttrar och vars
handling joist utspelas i närheten av Ararat. Möjligen ha de båda
trotsarna Lucifer och Kain i Byrons drama Kain haft sin betydelse
för Rydbergs Prometevs.
Medan Prometevs är den Rydbergska optimismens språkrör tolkar
Ahasverus skaldens pessimism samtidigt som han är maktlärans
representant. Överallt råder striden för tillvaron — lika väl
bland träd och växter som bland människor. Vad som gripit
honom mest, är det sociala förtrycket. Förr kastade romaren neJ
sin slav i dammen för att göda karparna, förr famnade
borgherm "trälens brud i kraft af rätt till första natten", men är det
bättre nu? De naturkrafter människan gjort sig till herre över,
ha ej förbättrat hennes lott — Rydbergs utkast till dikten har här
en starkare social färg än den tryckta versionen:
^ I Den flygande holländaren har han sammanfört den evige vandraren med
den evige världsomseglaren, men ej behandlat motivet utförligare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
