Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Händelser och spörsmål - Presidentvalet i U. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Presidentvalet
i U. S.
Ett av världens viktigaste politiska val och det som gör
mest väsen av sig gick av stapeln den 6 november, då det
amerikanska folket valde president för fyraårsperioden
4- mars 1929—1933. Valet gällde visserligen nu ej själva presidenten utan
endast de elektorer, som sedan ha att utse president och vice president, men
någon avvikelse från de av resp. parti uppsatta kandidaterna kan icke gärna
komma i fråga, såvida de vid det definitiva valet fortfarande leva och verka.
Elektorsvalet förrättas tisdagen efter första måndagen i november månad
och det definitiva valet formellt andra måndagen i januari månad.
Varje stat i unionen utser så många elektorer som sammanlagda antalet av
statens representanter i lagstiftande församlingen. I senaten har varje stat
två representanter och i representanternas hus varierar antalet beroende på
folkmängden mellan 1 och 43. Antalet elektorer från de olika staterna är således
mellan 3 och 45. Fem stater ha endast 3 elektorer och 45 komma från den
största staten New York. Antal representanter i representanternas hus och
därmed antal elektorer skall egentligen nyregleras med ledning av
folkräkningen vart tionde år. Efter sista folkräkningen år 1920 har emellertid ingen
omreglering skett trots förslag därom varit uppe. Den nuvarande
mandatfördelningen är således baserad på befolkningsförhållandena år 1910 och
ingalunda helt riktig.
Elektorerna utses enligt majoritetsprincipen och med användande av listor
för hela staten. Minoriteten må därför vara än så stark — majoriteten
besätter lika fullt alla elektorsplatserna. Det är därför mycket väl möjligt,
att man kan få majoritet bland elektorerna utan att denna motsvaras av en
majoritet bland väljarna. Sådant har inträffat. Demokraten Cleveland slogs
ut år 1888 trots majoritet bland väljarna och det var nära att samma resultat
inträffat för Wilsons del år 1916. Han hade en majoritet bland väljarna på
600,000 röster, men det hängde på ej fullt 4,000 röster bland ungefär en miljon
avgivna i Californien, att elektorsmajoriteten skulle gått till republikanen
Hughes och det var också det resultat, som först telegraferades ut över
världen.
De här angivna röstsiffrorna för de båda stora partierna, republikaner och
demokrater, äro endast preliminära. För de smärre partierna föreligga, då
detta skrives, ännu ej några siffror. Tabellen anger antalet röster på
republikanerna, demokraterna och det s. k. tredje partiet, progressisterna, Jja Follettes
parti, år 1924 samt på republikanerna och demokraterna vid årets val.
Dessutom är antalet elektorer från varje stat angivet under resp. parti. Tredje
partiet var en tillfällig skapelse vid förra valet, som föll med ledarens
från-fälle och nu ej deltog i konkurrensen.
De båda stora partierna voro förut synnerligen skarpt åtskilda geografiskt
sett. Demokraterna behärskade den "solida södern", där det så gott som
aldrig lyckades republikanerna att samla några hotande röstsummor. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
