Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Händelser och spörsmål - Schweiziska nationalrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 28 oktober förrättades val till den schweiziska
riksdagen, nationalrådet och ständerrådet. Det senare består av
två medlemmar från varje kanton, det förra av ett antal
representanter från varje kanton beroende på folkmängden. Rösträttsåldern
är 20 år och valen proportionella. Man röstar med listor, antingen officiella
eller av eget fabrikat. Man kan då sätta in namn från andra listor, vilket
kallas "panachering". Vidare äger man rätt att kumulera ett namn, d. v. s.
ta upp det mer än en gång, antingen denna kumulering nu verkställes på do
officiella listorna eller av väljaren privat. Denna rätt till panachering och
kumulering gör emellertid, att det stöter på svårigheter att fastställa de olika
partiernas röststyrkor räknat i antal väljare. Vad man vid sammanräkningen
får fram är sammanlagda röstetalet på varje kandidat, panacheringar och
kumuleringsröster inräknade. Det räcker ju dock med att ta hänsyn till
antalet valda, som vid ett proportionellt system något så när avspeglar även
väljamas uppdelning.
Kantonerna utgöra valkretsar. Kantonerna äro emellertid högst olika stora.
Somliga välja blott en representant och där blir det således rent majoritetsval.
Andra däremot, såsom Bern med 34 och Ziirich med 27 representanter, ge
stort spelrum åt den proportionella rättvisan. Tillsammans välja de 198
representanter.
Mandatfördelningen i nationalrådet framgår av nedanstående översikt:
1925 1928
Katoliker .................. ...... 42 46 + 4
Liberala demokrater ....... ...... 7 6 — 1
Socialpolitiska partiet ...... ...... 5 3 — 2
Radikala demokrater ....... ...... 59 58 — 1
Bönder och borgare........ ...... 31 31 d= 0
Socialdemokrater ........... ...... 49 50 + 1
Kommunister .............. ...... 3 2 — 1
Partilösa .................. ...... 2 2 dt 0
198 198
Det konservativa katolska partiet är det som gjort den största vinsten.
Anledningen kan sägas vara densamma som hos oss åstadkom, att högern gjorde
den kraftigaste framstöten vid riksdagsvalet. Striden gällde i första hand
att hindra en socialistisk framryckning och det katolskt-konservativa partiet
var det av de borgerliga partienia, som på det kraftigaste sättet tog upp
striden mot socialdemokraterna. Där som här gingo valmännen i första hand
till det parti, som de trodde skulle vara i stånd att hålla en hotande
socialistfara stången. — Det konservativa partiet förekommer givetvis i första hand
i de övervägande katolska kantonerna men har också en och annan
representant i de andra.
De radikala demokraterna, nationalrådets största parti, har ungefär hållit
ställningen, ty endast ett mandat har gått förlorat. Hos dem har makten
länge legat och kommer väl att så göra, ty i ständerrådet sitta de ännu star-
Schweiziska
nationairädet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
