Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Händelser och spörsmål - Schweiziska nationalrådet - Ny nationalekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 hlndelsbb och spöbsmäl
rådsmedlemmarna men i de protestantiska med kommunisterna tillräknade
ungefär jämnt en tredjedel. Denna skillnad är så pass avsevärd, att man nog
kan spåra religionens inverkan, i all synnerhet som det ju finns ett speciellt
katolskt parti, som samlar upp de troende oeh trogna.
Det kan kanske vara av intresse att påpeka, att i Schweiz såväl som hos
oss arvsskatten befinner sig i skottlinjen. Socialdemokraterna ha föreslagit
vissa åtgärder för åstadkommande av bättre och billigare bostäder och vilja
skaffa medel genom en med 25 % höjd arvsskatt. Det passar givetvis icke
de borgerliga, som i stället vilja sporra det privata byggnadsinitiativet genom
skattelindring för dylika företag.
I ständerrådet sitta efter valet 21 radikala demokrater, 18 katoliker, 3 från
bondepartiet, 1 liberal och 1 från socialpolitiska partiet men däremot inga
socialdemokrater. Förut hade socialdemokraterna 2 representanter, men de
blevo båda utslagna. Som synes ha de radikala demokraterna nära hälften av
de 44 medlemmarna.
Det är snart tre decennier sedan framlidne prof. Wicksells
"Föreläsningar i nationalekonomi" började utkomma.
Första häftet, som förresten mera är en bok än ett häfte, utkom
redan år 1901, och det är detta häfte, som nu utkommit i sin tredje upplaga.
Det är således en gammal nyhet, men icke förty torde boken för många av
dem, som bedriva studier i nationalekonomi, vara en tämligen stor sådan, ty
andra upplagan, som trycktes år 1911, är för länge sedan utgången ur
bokhandeln och har varit ganska svår att driva upp antikvariskt.
Men det finns ju numera så många andra, kortfattade och mera utförliga,
handledningar i nationalekonomi, att detta väl ej kan ha varit någon så värst
stor brist? Ja, visst finns det flera läroböcker i nationalekonomi numera och
förträffliga sådana, men ändå har det ofta för den som någon gång har att
ge råd för val av lärobok i detta ämne, varit besvärande att ej kunna
hänvisa till Wicksell.
Det är emellertid ingen nybörjarbok. Man kan med lugnt samvete avråda
en studiecirkel från att från första början ta tag i "Föreläsningar i
nationalekonomi". Därtill är den alltför svår och dess tankegång i första taget för
besvärlig att följa. Det påstås, om det är sant eller icke betyder ingenting,
att någon tysk professor då han fick höra, att boken användes som kursbok
för studenter i nationalekonomi, lär ha yttrat: Men det är ju ingen lärobok
för studenter — det är ju snarare en lärobok för professorer. Så konstig är
den väl inte, men den ofta återkommande matematiska framställningen med
formler och underliga tecken är ju onekligen för en icke matematiker ett
ganska främmande land. Men det är icke alldeles nödvändigt, att man ska
i detalj förstå alla de matematiska bevisen för att ha nytta av boken. Det
mesta är ändå vanlig text, som var och en så småningom kan förstå. Så
småningom, ty det kan gott hända, att man måste läsa det både en och två
gånger innan framställningen och bevisen framstå helt klart. Men det är
ingen nackdel, snarare tvärtom, åtminstone för den som på allvar vill tränga
in i de ekonomiska sammanhangen. Om man alltså på det varmaste vill
rekommendera Wicksells ’ ’Föreläsningar’’ för alla, som ägna den nationalekonomiska
A/y
nationalekonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
