Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Kämpe, Alfred: Föreningsrättsstriden i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 alfeed kämpe
onåd, niaktbucl oeh godtycke; ondast genom donna kun^na de bevara sitt
människovärde och sin självbestämningsrätt. De avhända sig nämlig-en icke den
senare genom att inträda i föreningar, där de själva besluta om, vad de skola
göra eller inte göra, men de avhända sig den, då de lösa sig från sambandet
m-ed sina kamrater och lägga sitt personliga väl eller ve endast i
arbetsgivarnas hand. Och organisationen träder imgens rätt för nära, nedtrampar ingens
intressen och skall i sin utveckling, här som utomlands, visa sig vara lika mycket
i arbetsgivarnas som i arbetarnas intresse genom att ersätta ett godtycke och
krigstillstånd med förhandlings- och rättstillstånd.
Mem det gäller vidare hela arbetarklassens politiska ställning, endast genom
organisation kunna arbetarna kämpa sig fram till politiskt erkännande. De slag,
som riktas mot organisationen på skilda punkter i vårt land, äro fördenskull i
lika grad riktade mot arbetarnas politiska emancipationssträvanden, och om
arbetarna svika sin organisation, avsäga de sig också på obestämd tid sitt
politiska medborgarskap i samhället.
Dessa synpunkter borde förmå alla arbetare, som känna sig som sådana, att
stå kvar i sina föreningar, om de redan tillhöra sådana, eller genast ansluta
sig, om de ännu stå utauför, och det är så mycket större anledning, då en
viktig politisk brytningstid kanske står för dörren och organisationen utaai
given anledning eller utmaning lömskt anfalles av en våldsmakt, som visserligen
— blind och meningslös som den är — ej kan döda organisationens tanke, men
som kan gnisa mycket, som det sedan tager lång tid och svår möda att bygga
upp igen.
Därför, alla arbetare inom distriktet, upp till försvar för föreningsrätten.
Arhetarkommimens styrelse.’’
Så lyder alltså arbetarkommunens paroll, som visserligen söker
lägga en optimistisk syn på förhållandena, indirekt vädjande till [-ar-])etsgivarnas-] {+ar-
])etsgivarnas+} förnuft, men på samma gång i grund och botten står
ganska skeptisk till händelsernas gång. Ett möte utlystes i
Hör-ningsborg, arbetarnas gamla samlingsställe, invid Kubikenborg, för
att arbetarna skulle beredas tillfälle att gemensamt dryfta
situationen och dess krav. Hur det såg ut fram på eftermiddagen i
närheten av mötesplatsen, framgår av följande skildring i Sundsvalls
Dagblad:
’’Det var en väldig folkvandring i går strax före klockan 12 åt
Kubiken-borgshållet till. Landsvägen från båda sidor var full av män, och på fjärdens
is syntes en mängd spridda grupper och ett par långa mörka linjer av folk,
som alla tycktes ha ett gemensamt mål — den stora fackföreningslokalen
Hör-ningsborg. Heffners arbetarbataljon kom med mässingsmusik i spetsen.
Utanför lokalen och på tomten på andra sidan vägen hade ställts upp i rader eller
ståplats på varandra till rätt betydlig höjd en oändlighet av sparkstöttingar,
mellan vilka några rader skidor stucko upp, och steg man in i salen fann man
den proppfull av folk. Man har sålt till densamma mycket över tusen biljetter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
