Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Lindhagen, Carl: Vildmarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vildmarkex 467
gynnande socialisering av det av staten privilegierade enskilda
bankväsendets befogenheter har därför förordats av
socialdemokraterna. Socialisering av privata industrier är ett vanskligare.
kapitel. Detta icke minst på grand av svårigheterna ännu att finna
folk, som handhar det allmännas angelägenheter med samma iver
som sitt eget. I varje fall står det klart, icke minst efter
erfarenheterna från sovjet, att den blotta socialiseringen av industrin för
närvarande ej skapar större produktion eller bättre levnadsvillkor.
Socialisterna måste klargöra för sig socialiseringsproblemet, ställt
inför vårt tidsläge. Det nuvarande dunklet utgör antagligen ett
av de förnämsta hindren för deras frammarsch.
T>e förtrychinde ^nakterna inom os^.
Bakom striderna för civilisationen och dess omvandling i
tidernas längd till kultur reser sig som ett högt berg det viktigaste
av allt, nämligen kampen mot åen andliga fattigdomen} Uti
civilisationens epok, byggd på maktutövning, kan det viktigaste av allt
icke påräkna någon framträdande officiell uppmärksamhet. Den
omedelbara omvårdnaden av människans andliga behov är i stort
hänvisad till enskild företagsamhet. Folket självt får, så långt
möjligheterna räcka, värna om den verkliga kulturen utan
tillräckligt stöd av sina styresmän.
Enligt sakens natur står folket i sin längtan efter andlig frihet
och självansvar alltid väntande och åkallande inför maktens stängda
portar. Här och var gläntas det då på dörrarna. Små invasioner
tränga sig in med påminnelser.
En fläkt av dessa påminnelser omsvävar uppfostringsfrågan. Den
nuvarande pluggskolans omvandling till en karaktärs-,
kunskaps-och yrkesskola med likvärdig fostran och anseende för landets alla
barn står permanent på den politiska dagordningen. Makten och
lärdomen kunna ej undgå att agna denna sak åtminstone en skygg
uppmärksamhet.
Kring karaktärsdaningens problem kretsar också
nykterhetsfrågan, som även blivit en politisk angelägenhet. Men även miss-
^ Angående författarens inlägg i detta ämne se hl. a.: Vissa delar av
Drömmar och stridslinjer band I—IV; motioner i andra kammaren: 1917
nr 289 o. f.; i första kammaren: 1919 nr 115, 1920 nr 180, 1922 nr 98, 1927
nr 190 och 241, 1928 nr 228 och 253; Skildringar från resor i Ryssland och
Finland J918 och från Nordamerika 1925 m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
