- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonde årgången. 1928 /
491

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Möller, Gustav: Fackföreningsrörelsen och lönenivån

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fackföreningsrörelsen och lönenivån

491

Skillnaden mellan Stockholinslönerna och genomsnittslönerna för
landet i dess helhet är som man ser ganska avsevärd. För de
flesta industrierna ligger den mellan 1,000 och 400 kr. Och ändå
är skillnaden i verkligheten större. Genomsnittslönerna för
landet höjas därigenom att Stockholmslönerna ingå i dem.

Om man studerar en längre fram i artikeln publicerad tabell
finner man en skillnad i lönerna mellan de billigare orterna i
landet och Stockholm, som för exportindustrierna beräknas till väl
1,400 kr., för hemmamarknadsindustrierna till nära 1,800 kr. och
för de s. k. blandade industrierna till nära 1,000 kr.

Det har i allmänhet varit en obestridd trossats, att
hemmamarknadens arbetare voa^o väsentligt bättre avlönade än exportindustrins.
Det finns också uppenbarligen en och annan arbetargrupp såsom
bagare, byggnadsarbetare och bryggeriarbetare, vilka åtnjuta en
större årsinkomst än andra arbetare, men någon allmängiltig regel
är det icke, att hemmamarknadens arbetare äro avsevärt bättre
avlönade än exportindustrins.

Socialstyrelsen har nämligen gjort en undersökning av
genomsnittslönerna inom olika dyrortsområden och därvid delat upp
arbetarna på sådana industrier, som huvudsakligen arbeta för
export, sådana soon i Sverge möta en bestämd konkurrens med
utländska varor och ’’skyddade" hemmamarknadsindustrier. Denna
undersökning ger delvis överraskande resultat.

I dyr ortsgrupperna A—C (de billigare orterna) intaga
exportindustrierna en dominerande ställning. De omfatta nämligen
43,7 % av arbetarna, under det hemmamarknadsindustrin omfattar
endast 17,6 % av arbetarna. Resten 38,7 % av arbetarna
sysselsättas i s. k. ’’blandad’’ industri, d. v. s. sådan som dels är
exportindustri och dels har att i Sverge utstå allvarlig utländsk konkurrens.

Vi skola för övrigt här presentera tabellen sådan den återfinnes i
det citerade häftet av Sociala meddelanden.

Arbetsförtjänsten inom export- och Jiemmamarknadsindustrin:

[-Dyrorts-grupp-]

{+Dyrorts- grupp+} Antal arbetare Årsinkomst kronor per arbetare i
Summa Därav % Export Blandade [-Hemmamarknad-] {+Hemma- marknad+}
Export B’andadelSrd
A—C ... D—F ... Sthlin... 86,418 79,889 32,168 43,7 23,B 26,7 38,7 36,4 10,0 17,6 40,3 63,3 2,341 2,625 3,786 2,216 2,669 3188 2,164 3,089 3,946

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1928/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free