Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B0URGK0I8I OCH PROLETARIAT
58
riat liksom bourgeoisi användas såsom hjälptermer, såsom
arbetshypoteser. Människorna måste ju ha sådana för att vinna reda i
sina spekulationer. I den meningen ha vi också i allmänhet använt
begreppen. Men faran är att hjälptermen blir dagsens sanning för
de flesta av ordets förkunnare. Den blir det i än högre grad för
ordets hörare, t. o. m. många gånger fastän förkunnaren själv är
mäktig att på ett rimligt sätt värdera de begrepp, han tvingas
använda.
Klasskampen är något som på det skarpaste strider mot
socialismen såsom idé. I detta hänseende finns ingen skillnad på
marxistisk och annan socialism. Själva grundförutsättningen för
socialismens genomförande är att klasserna och därmed klasskampen
avskaffas. Det socialistiska samhället kan enligt Marx endast tänkas
såsom det klasslösa samhället. Redan Kommunistiska manifestet
angiver, att när proletariatet får herraväldet, "avskaffar det
klasserna överhuvud och därmed sitt eget herravälde som klass". Det
är därför ingen överdrift, när man säger, att socialismens anhängare,
som mera än de flesta i sin teori och praktik stött sig på
klasskampsläran, i och för sig äro de mest avgjorda fienderna av alla till
klassindelning och klasskamp. De marxistiska socialisterna — för att nu
tala om dem — räkna med klasskampen såsom en historisk
nödvändighet under vissa produktionsförhållanden, men icke såsom ett
positivt gott, vilket man dock ofta i den icke socialistiska pressen och
agitationen försöker intala människorna.
Härav följer att om erfarenheten visar, att föreställningen om
klasskampen såsom en historisk nödvändighet genom en förändrad
ekonomisk struktur även hos det s. k. privatkapitalistiska samhället
måste undergå en hel rad förändringar, ja, t. o. m. att hela
klasskampsläran är falsk, så behöver därmed icke alls själva den
socialistiska samhällsåskådningen anses hotad. En socialistisk
produktionsordning, ett i ekonomiskt hänseende på solidaritetens grund
vilande samhälle, är det väsentliga strävansmålet för socialismen.
Ställningen till dessa ting är det som avgör om en människa är
socialist eller icke, och ej någon viss uppfattning rörande de krafter
som äro drivande i historien.
Socialismens anhängare kunna icke göra en större positiv insats
för sina ideal än att medvetet sträva efter upphävandet av den
motsättning i samhället som benämnes klassmotsättningen. Det är sant
att detta icke låter sig göra utan att vissa materiella mål vinnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
