Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Hessler, Carl Arv.: Den socialdemokratiska arbetarrörelsen ur några sociologiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1)4
(JAltt, AttV. JöÈSSLÈH
fattning torde delvis sammanfalla med dem, vi iakttogo, då vi
undersökte reaktionsfaktorerna för arbetarklassens predisposition för
ekonomisk och sociologisk kritik, och djupast bottna i olidliga
tidsförhållanden ; delvis torde de emellertid också vara att söka bland
de motiv, som känneteckna de intellektuellas övergång till en mer
eller mindre klart formulerad socialistisk samhällsåskådning. De
många varierande arterna av dessa motiv synas mig lämpligen
kunna behandlas i samband med arbetarrörelsens psykiska
drivkrafter.
Epitetet "det intellektuella proletariatet’’ lämnar icke någon
uttömmande karakteristik av de samhälleliga element, som från de
"bildades" sida rekrytera arbetarrörelsen. Beteckningen
"proletär" förlänar dess bärare företrädesvis en betydelse av att befinna
sig i ett tillstånd av ekonomisk och social misär av nästan kronisk
art, under det att den samhällskritiska åskådning, som utmärker
vissa intellektuella, huvudsakligen bör betraktas som en projektion
av specifika drag i deras psyke eller har karaktären av en fri, på
intellektuell väg vunnen övertygelse och i mindre utsträckning är
resultatet av en direkt påverkan från den sociala miljön.
Erfarenheten synes också ge vid handen, att inom den här ifrågavarande
gruppen vissa mindre grupper kunna urskiljas, och att de i dessa
ingående individerna ha en viss själslig läggning. Sådana
särgrup-per äro exempelvis följande: a) Ungdom; vid 18—20 års åldern
brukar göra sig gällande dels en oppositionslusta mot alla slags
auktoriteter, dels en önskan att efter etiska och rationella normer
omskapa samhället, vars sociala struktur icke anses kunna vinna
samvetets och förnuftets gillande, b) Kvinnor;
modersinstinkten-kan stundom utvidgas och få en mera allmän prägel av social
skydds-instinkt och då denna förenas med ett starkt anlag för medkänsla,
uppstår en disposition för sociala reformsträvanden; förra
århundradets teknisk-ekonomiska omvälvning har i grund förändrat
kvinnans ställning till förvärvslivet och därmed också hennes politiska
och sociala åskådning, vilken från att ha varit ganska växlande och
obestämd utvecklats i riktning mot allt större målmedvetenhet och
självständighet; "kvinnofrågans" samband med och
avhängighets-förhållande till "arbetarfrågan" är påtagligt, och en inom
arbetarrörelsen visad förståelse för kvinnornas reformkrav har tillfört
rörelsen många proselyter bland kvinnorna; vid denna grupps
övergång till en reformpolitisk åskådning kan man alltså iakttaga en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
