155 (Tiden / Tjugoförsta årgången. 1929)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1929 - Källman, G. W.: Kommunal verksamhet i Sverge genom tiderna och för dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMUNAL VERKSAMHET I SVERGE GENOM TIDERNA OCH FÖR DAGEN 155

Därefter blir 1862 ett verkligt märkesår i
kommunallagstiftningens historia. Denna lagstiftning var väl förberedd genom i slutet
av 1850-talet företagna utredningar. Genom förordningarna om
kommunalstyrelse på landet och i stad samt om kyrkostämma,
kyrko-och skolråd, skedde en verklig boskillnad mellan den borgerliga och
kyrkliga kommunen. Kyrkostämman fick befattning med kyrkliga
och skolärenden, det övriga tillhörde kommunalstämma på landet
och i stad stadsfullmäktige eller allmän rådstuga. Verkliga
förvaltningsstyrelser tillskapades genom landskommunernas
kommunalnämnder och städernas drätselkammare.

Nu antydda lagstiftning var en naturlig följd av den skeende
utvecklingen. Näringsfriheten gjorde sitt intåg även i Sverge, liksom
industrialismen.

Samtidigt infördes en ny kommunal enhet med vissa större
uppgifter, nämligen landsting etc.

Den kommunala rösträtten har till och med 1918 varit
fullständigt förbunden med skattskyldigheten. Antalet röster för samma
röstägande var före 1900 obegränsat lika många, som antalet
fyrkar. Med en fyrk förstod man 10 kr. beskattningsbar inkomst. Det
ansågs som en självklar sak, att egendom skulle utöva rösträtt
genom ägaren. Detta föranledde att i vissa kommuner en enda person
hade röstmajoritet. I andra och för övrigt ganska många
landskommuner voro två à tre personer innehavare av majoriteten i
kommunal- och kyrkostämma. Det följer härav att små fyrkägare hade
föga eller intet inflytande på kommunala beslut. Den kommunala
självstyrelsen existerade icke i verkligheten.

För att förhindra åtminstone envälde, bestämdes 1900, att det
högsta antal röster, som en och samma person kunde äga, skulle
vara på landet 5,000, dock med den ytterligare restriktionen, att
ingen röstägande fick utöva rösträtt för mera än en tiondedel av
kommunens hela röstetal. Härmed bröts enväldet men
"storgubbarna" hade ändå hela makten. Som jämförelse kan nämnas att
om en arbetare hade 600 kr. inkomst med 500 kr. "bevillningsfritt’’
avdrag, skattade han för 100 kr. och förfogade över 10 fyrkar i
kommunalstämma. Det erfordrades 501 dylika röstägande för att rå
på en enda, med 5,000. fyrkar = 50,000 kronors inkomst.

I städerna var rösträtten begränsad till högst 100 röster, men

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tiden/1929/0161.html

		Tiden / Tjugoförsta årgången. 1929 / 155 (1908-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|