Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1929 - Händelser och spörsmål - Lettlands sejm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
191
Översikt vasar de nu avgivna rösterna på de representerade .partierna samt
partiställningen i sejtmen före och efter .valet:
Mandat
R¾tor 1925 1928 ±
Höger och .bondepartier 272,000 28 31 +3
Centerpartiet 129,000 20 15 —5
Socialister 327,000 37 36 — 1
Nationella minoriteter 136,000 15 18 +3
864,000 100 100
Förandet av de olika smågrupperna till det ena eller andra större förbandet
måste naturligtvis bli i viss mån en smula godtyckligt, men i stort sett torde
översikten ge en riktig bild av partiställningen.
Det största högenpartiet är ibondepartiet med 16 representanter. Nära
hälften av .dessa är valda i den norra provinsen, Widseme, där högerpartierna har
nära hälften av samtliga avgivna röster. Ett annat mindre bondeparti är
endast representerat, med tre mandat, i Latgalen, den östligaste mot Ryssland
gränsande provinsen, där partigrupperingen för övrigt är helt annorlunda än i den
övriga delen av landet. Två andra högerpartier har vardera 4 representanter,
nämligen ett kristligt parti och ett parti, som särskilt vänder sig till de nya
bönderna, d. v. s. sådana som först i den nya staten fått jord, ’’Jungwirte’’ för
att använda ett tyskt uttryck. En högerfraktion, som anses stå fascismen nära
och efter sin ledare kallats bergpartiet, har två mandat. Vidare har till
högerpartierna räknats ett husägarparti med en representant och ett speciellt
latgal-liskt parti, ©om inriktat sig på de jordlösa, likaledes med en representant.
Centergrupperna är till antalet sju. Den största är ett latgalliskt kristligt
parti med fem mandat i Latgalen. Två av grupperna, ett progressivt parti och
den egentliga demokratiska centern har yardera tre sejmledamöter. Det
progressiva är lokaliserat till Latgalen. De övriga fyra grupperna har vardera
blott en man vald. Två av dem är kristligt betonade, ett i Semgalen, den
mellersta sydliga provinsen, och ett i Kurseme i väster, det <gamla Kurland. En
av grupperna har speciellt de under kriget och efteråt förstörda områdenas väl
på sitt program och den sista lilla gruppen är ett arbetsparti på de borgerliga
partiernas vänstra flygel.
De nationella minoriteterna utgöres av sex tyskar, sex ryssar, fyra judar och
två .polacker. Ryssarna har helt naturligt sitt huvudtillhåll i gränsprovinsen
Latgalen, men är ganska många även i Riga. Tyskarna är starkast i Riga, där
de har tre representanter, men har dessutom en i vardera Kurseme, Widseme
och Semgalen men hade däremot ej ens lista i Latgalen. Judarna är för det
första i Lettland som annorstädes ett utpräglat stadsfolk. Alltså är de starkast
i Riga. För övrigt finns de mest i Latgalens städer och delvis i Kursemes.
Det judiska arbetarpartiet "Bund" har då räknats till socialdemokraterna.
Polackerna är representerade i de båda sydligaste provinserna.
Ej heller arbetarpartierna är enhetligt organiserade politiskt. Man kan
tvärtom urskilja ej mindre än sex grupper. Den största är de egentliga
socialdemokraterna, som samtidigt utgör sejmens största grupp och landets största
parti. De har 26 representanter, fördelade på alla kretsarna. Starkast synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
