Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1929 - Hedberg, Oskar: Martin Andersen-Nexö's författarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
OSCAR HEDBERG
mig, og jeg led ved Tanken paa alle dem, som sad derhjemme i
Mörket og Kulden og frös. Tilværelsen kendte jeg alt for nöje til,
og jeg begyndte at udforme den i nogle Fortællinger. Men stoffet
var nyt og tungt, jeg kendte adskilligt mere til Livet end til
Litteratur, og jeg maatte kæmpe mig frem til den rigtige Form."
Med sin förmåga att skildra skönheten och det goda, som enligt
Nexö¾ mening till trots för allt finns i de allra fattigastes värld, har
han skaffat sig många beundrare i de samhällsklasser, som för övrigt
icke ha några sympatier för hans sociala strävan. Det är särskilt
hans skildringar av barn och åldringar, som ha slagit an och bl. a.
gett "Selskabet for de sköne Kunster" i Köpenhamn anledning
tilldela honom priset "för de vackra skildringarna av barn" i den eljest
så dystert gripande Ditte Menneskebarn. Typiskt nog berättar Nexö
på samma försonande sätt om sin egen på strängt arbete och
umbäranden rika barndom. Han skriver t. ex. om det gamla rucklet
i det uslaste av alla Köpenhamns fattigkvarter, där han föddes och
tillbringade de första åren av sitt liv, att det var ’ ’en af disse Bag-
gaardssale, hvorfra man kun har Udsigt til Himlen––––––og en
öde, endelös Brandmur, som Fugtigheden har tegnet fuld af store,
fantastiske Verdenskort, der berejses af underlige Uhyrer med
Ryg-skjold og et Utal af Lemmer: Bænkebidere og Tusindben’ \ Det är
som om han ville förneka det onda genom att skapa romantiska
möjligheter av det lilla uns gott, som måste finnas till och med i det
värsta. I den eländets värld, som han skildrar med så intensiv
sanningsvilja, är där alltid drömmar och aningar om oändligheten —
som skall erövras. Denna på sätt och vis sagolika tolkning av dolda
möjligheter, som Hans Christian Andersen med sin naiva
hängivenhet till Livet förde in i dansk diktning, har fullkomnats hos
Andersen Nexö. I skildringen av det fattiga barndomshemmet heter
det vidare: ’ ’Röde Tag kan fånge Sol som intet andet i Verden–––-
og puste til Luen i et nytændt Sind... Til Överflöd löber der
al-tid en Tagrende förbi Kvistvinduet; efterhaand samler der sig Jord
i den, Fuglene bærer Frö derhen, og en Dag skyder der en grön
Planté frem for Barnets undrende Öjne–––––-Saa nemt og billigt
kommer kun de fattige i Skoven.’’
Han fick tidigt börja arbeta för födan. I Köpenhamn var han
tidningspojke, och när familjen flyttade till Bornholm, där fadern
var född, blev han springpojke, vallgosse, senare skomakarlärling,
murarhantlangare, hamnarbetare m. m. På våren och hösten gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
