Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1929 - Hedberg, Oskar: Martin Andersen-Nexö's författarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARTIN ANDERSEN-NEXÖ’S FÖRFATTARSKAP
201
ner man ett par av de underbara barnskildringar, som nå
mästerskapet i Ditte Menneskebarn. Med Lotterisvensken börjar han sitt
stora galleri av arbetarhustrur och proletärkvinnor, det fortsattes
sedan genom Frœnke, Frihedens Fé, Kœrlighedsbarnet m. fi.
Fattigdomens romantiska drömmar om rikedomen som lyckan tolkas i
strängt taget allt vad Nexö har skrivit. De komma fram i Pelle
Erobreren, där de få lämna plats för det sociala medvetandet. I
den stora berättelsen Lykken spinner han in lyckodrömmarna i ett
sagoskimmer och lyckas likväl återge den brutala verkligheten.
Det är ett visst tidssamband mellan de tre eposen, om än icke det
senaste, Midt i en Jœrntid, blev det verk man hade väntat. Det är
nämligen romanen om den danske bonden, och icke om Pelles och
Dittes sociala arvtagare, vilken var bebådad. Man inser emellertid,
att Nexö icke har kunnat skriva det bebådade verket, förrän han
hade vägen klar till det, som delvis skall handla om framtiden. Det
har i snart en människoålder rent av smickrats för den danske
bonden, som ju också har varit en viktig kulturfaktor men som icke
har tvekat att smickra sig själv och i ett delvis bedrägligt sken har
urartat både socialt, andligt och moraliskt, men det oaktat blivit
en politisk och social makt, som måste bringas fram till sin
naturnödvändiga upplösning, innan det sociala framåtskridandet,
påbörjat av bonden, kan fortsätta.
Sanningen om den danska bondeklassen måste sägas. Men vem
hade modet till det? För ett par år sedan skrev en debuterande
författare en mot bönderna anklagande bok. Men han var för
intolerant, och slaget förfelade sin verkan, vartill också det bidrog,
att det kom från en okänd författare. Nexö skrev strax efter
världskriget, under vilket den danske bonden avslöjade sig på ett
mindre smickrande sätt, "början till en historia", som han
kallade O g hvad saa mer? Den handlade om just samma bonde, som
i Midt i en Jœrntid symboliserar den danska bondeklassens dans kring
guldkalven med ty åtföljande urartning. Det blev endast ett litet
fragment; han måste ha det, som skulle skildras, på avstånd för att
kunna återge det intuitivt och objektivt, som i alla sina övriga
tidsskildringar.
Om man jämför hans litterära produktion med andra berömda
diktares, så förefaller den icke vara så imponerande stor. För den
som icke känner till hans verksamhet, t. ex. hans världsomfattande
korrespondens, hans talrika föredragsresor i Tyskland, Österrike,
Schweiz, Tjeckoslovakien, Frankrike m. fi. länder (han är bosatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
