Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Händelser och spörsmål - Svenska arbetslöner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Svenska
ar-betslöner.
Det finns optimister som tala om att fastställa den
riktiga lönen för mänskors arbete. Tills vidare tycks det vara
svårt nog att komma till klarhet om den faktiska lön, som
betalas. Vittnesbörd finner man i varje meningsbyte om olika
befolkningsgruppers levnadsstandard. En både innehållsrik och lättläst redogörelse för
vad vi veta om svenska arbetslöner, med många utblickar över främmande
förhållanden, ha vi fått i Bertil Nyströms skrift Kur arbetet betalas, utgiven i
våras på Kooperativa Förbundets förlag. Det är många tvistiga punkter som
belysas och många där materialet inte räcker till för ett säkert omdöme. Man
kan i några fall sätta frågetecken vid förf :s slutsatser. Trots siffrorna från
en del jordbrukares räkenskaper strider det väl starkt mot alldagliga
iakttagelser, att hemmansägares och småbrukares inkomster skulle i genomsnitt "föga
höja sig över lantarbetarens". Mien i allmänhet kännetecknas framställningen
av ganska stor försiktighet. Så stor till och med i själva slutorden, att vad
som tydligen åsyftat att vara lovord, slår om i sin motsats. Det heter där,
att "även från arbetsgivarhåll erkännes det numera, att en hög lönenivå ej
i och för sig behöver vara en olägenhet för ett land". Är det inte väl hårt
mot våra arbetsgivare att påstå, att de för kanske inte så länge sedan
betraktade allmänt välstånd som en landsolycka?
Dr Nyströms framställning av de svenska arbetslönerna bygger som
naturligt är väsentligen på socialstyrelsens lönestatistik. De preliminära siffrorna
för år 1928 äro nu publicerade i Soe. Meddel. nr 6 och visa fortsatt
långsam uppgång för reallönen per timme och dag. Årssiffran är däremot lägre
än för 1927, beroende på de stora arbetskonflikternas inverkan på det
redovisade medeltalet arbetstimmar för varje arbetare. Stegringen i reell
årsinkomst från 1913, som för år 1927 beräknades till 31 %, blir för år 1928
därför 29 %.
Att alla dessa siffror och procenter få tagas med en viss försiktighet, är
självklart. Men även. kritiken får skötas med någon varsamhet. En förf. i
februarinumret av Kommunistisk Tidskrift har förbisett, vad socialstyrelsens
statistik avser att ge. Den speglar inte direkt hela arbetarklassens
levnadsstandard. Den anger bara, vad vissa arbetargrupper ha i lön, dä de ha
arbete, och huru mycket dessa löner ha stigit sedan 1913. Vill man
bedöma hela industriarbetarklassenis ekonomiska läge, är det utan tvivel
nödvändigt att också ta hänsyn till arbetslöshetens omfattning. Man kan göra det
genom att slå ut de arbetandes inkomst på alla arbetare, d. v. s. både de
arbetande och t. ex. 10 % arbetslösa, såsom förf. i Komm. Tidskr. avsett att
göra. "Genomsnittsinkomsten" blir på det viset 10 % lägre, och vi få en
riktigare bild av hela klassens ekonomiska läge. Men förf. har gått ett
steg-vidare och trampat i en förarglig fälla. Han vill jämföra arbetarnas
nuvarande standard med deras läge före kriget och finna en index för
lönestegringen, som är riktigare än socialstyrelsens, därför att hänsyn tagits till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
