Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Händelser och spörsmål - Svenska arbetslöner - Balfourkommitténs slutrapport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trädande ökningen av arbetslösheten, får man sålunda för de i Komni. Tidskr.
sammanförda industriarbetarna en nominell lönestegring på ungefär 110 %
och en reell stegring på knappt 23 % mot de 122 % och 30 %, som bli
medeltalen för alla i socialstyrelsens statistik upptagna grupper.
BàlfourkommiU
tens slutrapport.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
311
Den stora kommittén för utredning av den engelska
industrins och handelns läge efter kriget, den s. k.
Balfour-kommittén, har nu avgivit sin ’ ’slutrapport’ ’. De sex
föregående volymerna, som offentliggjorts 1925—28, lia i stort sett varit objektiva
utredningar, och delad© meningar inom kommittén ha inte kommit till synes.
Slutrapporten innehåller -mera av subjektiva omdömen och praktiska
rekommendationer. Den är undertecknad av samtliga ledamöter, rnen medlemmarna
av arbetarpartiet inom kommittén ha funnit sig föranlåtna att tillfoga en
särskild ’ ’reservation’’ med förslag till längre gående åtgärdar. Det finns
inte många aktuella ekonomiska problem, som med tystnad förbigås i denna
revy över Englands industri, dess svårigheter och framtidsutsikter.
Majoriteten har utgjorts av representativa män inom industri och affärsvärld. Ett
och annat stickprov på deras sätt att betrakta frågor, som även hos oss
flitigt debatteras, kan ha intresse.
En omläggning av Englands handelspolitik i protektionistisk riktning
avvisas, fastän redan införda tullar försvaras. Om ’ ’kamptullar’’ såsom
bytesobjekt heter det:
"Man hävdar ofta, att Storbritannien genom sin handelspolitik .berövat sig
möjligheten att med framgång och på jämlik fot förhandla med andra
avtalsslutande länder, som vart för sig ha någonting att erbjuda i form av
tullnedsättningar i utbyte mot liknande förmåner.––––––Vi kunna så mycket
mera oreserverat instämma i avvisandet av tulltraktatförhandlingar efter
kontinentalt mönster, som varken principerna för den nuvarande engelska
tulltaxan eller de principer som våra vittnen förordat, skulle tillåta Storbritannien
att använda den kontinentala metoden som ett normalt förfaringssätt.
Denna metod skulle tvinga oss att på de särskilda importvarorna lägga tullar,
som med avsikt överskrede vad som ansetts nödvändigt för att gå tillmötes
den engelska industrins behov, för att sålunda skapa en marginal för sänkning
av dessa tullar i utbyte mot friare tillträde till vissa främmande marknader
för andra engelska produkter.––––––-Utan att föregripa resultatet av den
allmänna diskussionen — — — kunna vi uttrycka vårt tvivel på att något
stöd skulle kunna uppbringas för en metod som den ovan antydda. Vi tro
inte att de traktatslutande länderna genom dessa metoder i längden skaffa sig
någon påtaglig fördel av det enda slag som intresserar det engelska
näringslivet, nämligen en sänkning av de tullskrankor, som lägga hinder i vägen för
den internationella handeln."
Mot den ofta framförda tanken att tullar behövas för att uppväga det egna
landets "högre arbetslöner’’ anför kommittén:
"—––––— Arbetskostnaden per enhet av produkten (vilket är det som
man vill utjämna) varierar inte proportionellt mot arbetslönen per timme. Ofta
rör den sig i motsatt riktning, då den bestämmes av ett stort antal andra
faktorer, t. ex. den personliga effektiviteten hos alla slag av arbetare och i
vad mån deras anbete blir mera effektivt genom hjälp av maskiner och andra
slag av fast kapital eller genom god ledning och organisation. Det som
därför behövde jämföras om man vill bestämma den riktiga ’uppvägande’ tullen,
är inte den aktuella lönenivån utan arbetskostnaden per produktenhet — en
faktor som mer än någon annan undandrar sig direkt mätning på grand av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
