Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 4 sept. 1929 - Händelser och spörsmål - Finska riksdagsvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCJt SPÖRSMÅL
319
1927 1929 ± ± % % J927 % 1929
Socialdemokrater 257,500 260,000 + 2,500 + 1 28,5 27,5
Agrarförbundet 205,500 248,500 + 43,000 -f 21 22,5 26,o
Nationella samlingsp. 161,500 138,500 — 23,000 — 14 17,5 14,5
Kommunister 110,000 127,500 + 17,500 + 16 12,o 13,5
Svenska folkpartiet 111,000 108,500 — 2,500 — 2 12,o 11,5
Nationella framstegspart. 61,500 52,000 — 9,500 — 15 7,o 5,5
Övriga........................ 3,500 16,500 + 13,000 —_______0,5______1,5
Summa 910,500 951,500 + 41,000 + 4 100,o 100,o
Mandatfördelningen vid de båda valen blev denna:
1927 1929 ± 1927 1929 ±
Socialdemokrater 60 59 — 1 Kommunister........... 20 23+3
Agrarförbundet 52 60+8 Svenska folkpartiet...... 24 23 1
Nationella samlingspart. 34 28—6 Nationella framstegsp. 10 7—3
Summa 200 200 —
bondeparti har god mark i ett land som Finland med dess sociala struktur.
Partiet är starkt äktfinskt betonat och levde nu högt på sin allmänna avoghet
mot tjänstemän och stadsbor i allmänhet. Framgången var konstant i
samtliga kretsar oeh icke minst i de förut starka östra delarna av landet.
Förlusterna gick hårdast ut över den finska högern, nationella
samlingspartiet, som förlorade 6 mandat och tappade bort 23,000 röster. Högern är
ju som regel ett synnerligen tjänstemannavänligt parti och den aktuella frågan
var ingalunda lämpad för deras valagitation. De äktfinska tonerna var som
sagt icke tillräckliga fÖT att hålla kvar valmännen, då ett äktfinskt hjärta
på annat håll kunde få sin böjelse tillfredsställd i full utsträckning. Lika
konstant som maaiaispartiets framgång var, lika konstant var samlingspartiets
tillbakagång i samtliga kretsar. Även i detta fall är det ett fortsättande
av en utveckling, som tydligt gjorde sig märkbar vid valet 1927, då partiet
förlorade 4 mandat.
Näppeligen kan nationella framstegspartiet, den finska (borgerliga vänstern,
heller rosa marknaden. Relativt sett är dess nederlag t. o. m. större än den
finska högerns. Tre mandat har gått all världens väg oeh blott sju
återstår. Vid vakt 1927 förlorade partiet ej mindre än sju mandat, så att om
utvecklingen fortsätter ett par val till, bör den finska riksdagen icke vara
nämnvärt belamrad med framstegsmän. Endast i Nyland, d. v. s.
Hälsing-fors, har partiet lyckats något öka sitt röstetal, beroende på att en del
tjänstemän där uppenbarligen röstat med dem, folk som tidigare sannolikt i viss
utsträckning iröstat med socialdemokraterna. För övrigt kan man på de allra
flesta håll konstatera tillbakagång.
Det fjärde borgerliga partiet, svenska folkpartiet, är ju till sin
sammansättning tämligen heterogent. Visserligen röstar ett stort antal arbetare med
något av de båda arbetarpartierna, men i övrigt sluter praktiskt taget alla
svenskar upp kring folkpartiet. Men som .det .givetvis finns mer än en
schattering bland svenskarna, fast de flesta icke lida av någon radikalism,
blir folkpartiet politiskt icke alldeles enhetligt. Det finns även en
vänsterriktning, som har ett par man valda. I år hade man visst lyckats plocka ihop
listorna på ett så finurligt sätt, att de praktiskt taget omöjliggjorde val av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
