Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
IN- OCH UTfilKES
av borgare och bönder, och det är helt naturligt att man ser både
spänningar som uppstå, och de utjämnande kompromisserna.
Socialdemokratin har sina inre problem av liknande art. Det är
emellertid knappast i dylika motsättningar man finner roten till den
diskussion om folk och klass, som den senaste tiden med en viss
livlighet förts i den socialdemokratiska pressen och till vilken partiets
ordförande nu i Tiden lämnar ett bidrag. De skiftningar som man
i denna punkt sen gammalt kunnat konstatera inom
socialdemokratin, ha sina alldeles särskilda förutsättningar i partiets historia och
i den allmänna samhällsuppfattning, som gett färg åt program och
agitation. Det socialdemokratiska arbetarpartiet har växt fram som
det naturliga politiska uttrycket för lönearbetarnas klasskamp mot
det borgerliga samhället. Det stora flertalet av dess inskrivna
medlemmar men även av dess väljare har varit det för lön arbetande
folket inom hantverk och industri, jordbruk och samfärdsel, handel
och allmän tjänst. Redan tidigt övade emellertid partiets praktiska
politik en betydande dragningskraft långt utanför kretsen av
egentliga lönearbetare. Småbrukare och hantverkare, självständigt
arbetande medborgare av skiftande slag samlade sig i allt större skaror
under dess fana. Det blev ett stort folkparti utan att därför
upphöra med att känna sig som och kalla sig ett klassparti. Är det
en motsägelse? Säkerligen inte, om man med partiprogrammet
säger att ’ ’socialdemokratin vill samla och organisera de utsugna
klasserna" till ett stort politiskt parti. Det blir ett folkparti. Men
både folk och klass äro mångtydiga ord, och utan tvivel ger man dem
ofta en innebörd, som skapar spänning dem emellan. Till en del
gäller diskussionen alltså frågan om den för upplysningen och
agitationen bästa terminologin. Någon djupare meningsskiljaktighet
torde på den punkten knappast råda. Partiet har inte vunnit sitt
starka fäste inom skilda folkgrupper utan att i agitationen ta hänsyn
till deras olika levnadsförhållanden, erfarenheter och intressen. Man
har liksom Fridolin fått tala med bönder på böndernas sätt och
lärde män på latin. Bakom orden stå emellertid ofta realiteter, och
möjligen skymtar en saklig differens i den olika starka betoning man
vill ge åt partiets karaktär av klassparti. Var gå gränserna för de
"utsugna klasser", varom partiprogrammet talar? Ju vidare man
tror sig kunna dra dessa gränser, desto mera smälter klasskampen
samman med en folkets kamp mot ett fåtal, som ställes utanför och
i motsättning till folket. Här finns det gott om utrymme för delade
meningar, och en diskussion kan endast vara till gagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
