Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
327
gor stundom betecknas. Inom engelsk opinion liksom inom
åtskilliga andra länder rådde starka meningsskiljaktigheter på denna
punkt. Även arbetarpartiet tycks ha varit splittrat. Skulle man
gå så långt i solidaritet som att utlova engelsk militärhjälp i
händelse av angreppskrig, oavsett var i världen och av vilken
anledning kriget utbrutit? Det var en samvetsfråga, inför vilken många
i England ryggade tillbaka.
I de engelska ministrarnas tal under generaldebatten vidrördes
inte direkt garantiproblemet. Men det framställdes vissa förslag
och gjordes uttalanden, som antyda, på vilka vägar den engelska
regeringen tänker sig en förstärkning av ,,garantierna,, i inskränkt
mening (ty skiljedom och nedrustning äro ju också garantier).
Ett av Hendersons förslag bestod i sådan ändring av
förbundsakten, att den bringas till bättre överensstämmelse med
Kellogg-paktens fördömande av alla slags krig. För närvarande är
Kellogg-pakten blott ett fromt löfte, såsom även MacDonald underströk.
Genom att i förbundsaktens art. 15 införa ett absolut förbud mot
att gripa till krig efter Kelloggpaktens mönster — även om rådet
icke är enhälligt om sitt förlikningsförslag etc. — skärper man
automatiskt även sanktionsförpliktelserna i art. 16. Gränsen mellan
"tillåtna" och "förbjudna" krig skulle upphävas. För varje
tänkbart krigsfall, som berör en stat inom förbundet, skulle förbundets
medlemmar utfästa sig att visa solidaritet med den anfallna
staten genom att deltaga i militära eller åtminstone ekonomiska
sanktioner mot angriparen. Ändringar av förbundsakten i denna
riktning äro alltså ej blott av redaktionell art, såsom från somliga håll
påstods. Detta underströks från svensk sida med rätta. Då
enighet icke under församlingen kunde vinnas om den föreslagna
skärpningen av sanktionerna, blev frågan uppskjuten.
Vidare uttalades, att engelska regeringen i princip anslöt sig till
det från finskt håll väckta förslaget om finansiellt bistånd åt
anfallen eller hotad stat, ett förslag som efter ingående överläggningar
måste ånyo uppskjutas.
Slutligen deklarerade Henderson anslutning till ett vid 1928 års
förbundsförsamling behandlat förslag om medel att förebygga
krigsutbrott, vilket förslag var tillkommet på tyskt initiativ och nära
ansluter sig till en tankegång, som tidigare utvecklats särskilt av
den belgiske socialdemokraten Brouckère. En resolution om frågans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
