Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - Hansson, P. Albin: Folk och klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
P. ALBIN HANSSON
digt, att vi icke blott notera den faktiska utveckling, som
socialdemokratin undergått från exklusivt arbetarparti till folkparti, utan
att vi också äro på det klara med orsakerna till denna utveckling
och de förpliktelser den ålägger oss. Diskussionen om folk och klass,
rätt förd, bör kunna befordra klarhet och målmedvetenhet.
Folket — en gammal bekant i socialdemokratisk terminologi.
Det är ingalunda något nytt påfund att vi skola tala om folket,
vända oss till det och föra dess talan. Det finns legio av
vittnesbörd om att man redan från början inom socialdemokratin känt
sig såsom ett folkparti och gjort anspråk på att vara det. Den
första socialdemokratiska tidningen kallades Folkviljan och den enda
tidning, partiet som sådant utgivit, hette Folkbladet. Av våra
partitidningar heter en Folket och åtta kallas Folkblad, medan endast tre
i själva namnet betona sin socialdemokratiska karaktär, en heter
Arbetet och en Arbetarbladet. Men vi ha icke blott döpt våra
partitidningar till folkblad, vi ha också byggt folkets hus och
anlagt folkets parker. I den konstituerande partikongressens
uttalande i rösträttsfrågan talas om att folket skall bli herre i eget
hus, i den vid samma kongress antagna resolutionen i våldsfrågan
åberopas "folkets naturliga rättsmedvetande" som rättesnöre för
handlandet, det hänvisas till behovet av "stöd i folket", talas om
"folkets missnöje" och förkunnas att partiet vill "göra allt för
att åt folket erövra och bevara så värdefulla frukter som möjligt
av striden". På kongressen i Norrköping 1891 slungade Branting
ut frågan: "Äro vi kammarfilosofer eller ett folkparti?" Samma år
skrev Axel Danielsson: "Socialdemokratin är i detta ögonblick här
i Skåne lika utpräglat som i huvudstaden det enda verkligt
levande och handlande folkpartiet."
Redan 1889 uppstod för övrigt en diskussion om riktigheten och
lämpligheten av att röra sig med folkbeteckningen. Karl Kautsky
hade i Sozialdemokratische Monatsschrift hävdat, att det vore
vilseledande att göra begreppen folk och proletariat liktydiga. Enligt
hans mening omfattade det egentliga proletariatet vid den tiden
endast ett mindretal av befolkningen. Småbönderna och
småborgarna, de lägre tjänstemännen, kontorsfolk m. fi. räknade sig själva
till bourgeoisin. Först sedan den kapitalistiska utvecklingen
pro-letariserat dessa kategorier och de partier, som bygga på det be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
