Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 okt. 1929 - Hansson, P. Albin: Folk och klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
P. ALBIN HANSSON
kratin alltmera framträtt som folkpartiet. Ett bevis härpå är det
större utrymme som jordfrågorna fått i partiets politiska aktion.
Den stora framstöten i jordfrågorna 1924 och det betydande
utrymme samma frågor hade på den senaste socialdemokratiska
regeringens arbetsprogram vittnar om det allvar, varmed nu även den
jordbrukande befolkningens intressen vårdas av partiet. Den
tidigare klassbetoningen i partiets politik har efterhand fått vika för
en i bästa och vidaste bemärkelse folklig karaktär.
När sålunda partiet i sin praktiska gärning faktiskt är folkpartiet,
kan det förefalla som om terminologin icke har så mycket att
betyda. Gärningarna äro ju förmer än orden. Men ord kunna
förvilla, väcka missförstånd, fjärma och försinka. Klasskampen må
vara ett aldrig så oryggligt faktum och klassamlingen må i och
för sig vara ett aldrig så riktigt uttryck för vad som sker och måste
ske, säkert är att dessa ord och begrepp i vida kretsar icke
förstås utan missförstås. För arbetarna äro de gamla bekanta, men
det torde vara obestridligt, att de väcka även bland arbetarna
oriktiga föreställningar. Klassamlingen tänka sig arbetarna oftast
såsom en samling av enbart dem — ordet ger dem icke visionen av
den gemenskap med alla utsugna klasser, varom talas i
partiprogrammet. Även inom andra klasser ger man en ensidig tydning
åt klassbegreppet — antingen accepteras det i trång egoism eller
också stöter det bort; någon inspiration till arbete för rättfärdighet
och allmänt väl ger det i dessa kretsar icke. Det ligger faktiskt
någonting på ett helt annat sätt tändande i tanken att strida med
och för folket. En vädjan till folket kommer alla att lystra, i en
folkets samling vilja de flesta vara med och det ger en för alla
klar och begriplig föreställning om vad vi vilja, när vi tala om
en befrielse av folket från den kapitalistiska diktaturen. Varför då
icke i våra hänvändelser till människorna använda oss av en
terminologi, som lätt fattas rätt, som täcker vad vi mena och som är
den ur propagandasynpunkt bästa? Den tradition, som motiverar
bibehållandet av den gamla terminologin i partiprogrammet, är
absolut ingen anledning till att i våra tal och skrifter icke använda
på samma gång fullt riktiga och lättfattliga uttryck.
Utvidgningen av partiet till folkparti betyder icke och får icke
betyda ett utsuddande av det socialistiska kravet. Någon risk för
att så skall ske föreligger knappast. Det är möjligt att de
mellangrupper, som drivas över till socialdemokratin, i en eller annan fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
