Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - Hansson, P. Albin: En ödmjuk promemoria om socialistisk agitation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÖDMJUK PROMEMORIA OM SOCIALISTISK AGITATION 411
för partiet, i skyddslagstiftnings- och våldsfrågorna samt beträffande
socialistiska skolor, samtidiga demonstrationer och soldaternas
medborgarplikt.
Promemorian är dagtecknad 13 maj 1889, alltså dagen före
socialistlagens behandling i riksdagen. En förklaring till att den tryckts
och utdelats till riksdagsmännen kan möjligen vara, att
justitieminister Örbom på grund av sjukdom var förhindrad att deltaga i
debatten. Ehuru ärendets karaktär faktiskt var mera
allmänpolitiskt än juridiskt, vågade tydligen icke någon av kollegerna helt
träda i justitieministerns ställe. Det tal, som statsminister Bildt
själv höll, var skäligen klent. Det kan alltså tänkas, att det var
känslan av dålig beredskap, som förmådde regeringen till
anlitandet av den uppseendeväckande skriftutdelningen. Åtgärden torde
emellertid (knappast ha varit regeringen till någon hjälp. Den
föranledde bestämda protester från oppositionens sida och regeringen
led ett klart nederlag i andra kammaren.
Promemorian har icke sitt enda och största intresse såsom
exempel på vad en svensk regering kunnat tillåta sig i fråga om
propaganda i riksdagen. Dess innehåll är en utmärkt illustration
av den primitiva uppfattning av socialismen, som på den tiden
var förhärskande inom de s. k. bildade och ledande kretsarna, ja
ända upp i regeringen. Författaren är ingalunda en ung man,
vars karriärlusta är mera mognad än hans omdöme.
Statskalendern för 1889 upplyser att t. f. lagbyråchefen i
justitiedepartementet då var revisionssekreteraren Karl Gustaf Carlson, född 1850,
och för resten samma år utnämnd till justitieråd. Det är alltså
en av de förnämsta inom ämbetsmannavärlden, som i promemorian
framlagt sin syn på den socialistiska agitationen. Denna syn blev
genom regeringens åtgärd att trycka och utdela promemorian
hallstämplad såsom officiell.
Någon skall måhända också finna de anförda utdragen ur
polisreferaten vittna om hur primitiv den socialistiska agitationen var
i rörelsens ungdom. Man gör emellertid klokast i att vara mycket
försiktig med sina slutsatser i detta avseende. I promemorian
meddelas inga namn på de citerade talarna, men det möter ju ingen
svårighet att taga reda på, vilka dessa varit. Vid åtminstone tre
av de möten, som varit föremål för promemorieförfattarens
uppmärksamhet, talade Branting. Det ena av Brantings tal å dessa
möten är återgivet i "Tal och skrifter", tredje delen, ss. 60—64.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
