Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 nov. 1929 - Händelser och spörsmål - Valet i Tjeckoslovakien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
de tyska agrarerna, kristligt-sociala och näringspartiet. Bildandet av denna
regering betydde en avspänning av nationella stridigheter, särskilt mellan de
tre i regeringen representerade nationerna och var ur statlig synpunkt obetingat
att anse som ett framsteg.
Allt som åren gick och man kom längre från valutslaget uppstod emellertid
vissa slitningar, särskilt mellan slovakerna och de övriga men även mellan
agrarerna, som besatt premiärministerposten först med Schvela och sedan med
Udrzal, och folkpartiet. Slovakiska folkpartiet kom i en något egendomlig
dager genom den högförräderiprocess, som inleddes mot en av dess
medlemmar, deputeraden och folkrättsprofessorn Tuka, som beskylldes för
stämplingar med syfte att åstadkomma ett lösslitande av Slovakien från den statliga
samhörigheten. Situationen blev för deras del ohållbar, då Tuka fälldes till
mångårigt tukthusstraff. Eedan dessförinnan hade emellertid det tjeckiska
folkpartiet framkallat en brytning, som föranledde utlysandet av nya val. I
en hel del frågor isynnerhet rörande stödaktion till avhjälpande av
jordbrukets bekymmersamma läge rådde delade meningar. iSjälva stöten, som
gav anledning till brytningen, var dock en ministerutnämning, som
regeringschefen vidtog utan de andra partiernas hörande, då han själv avgick som
försvarsminister och till sin efterträdare lät utnämna en partikamrat, en agrar.
Folkpartiet och de övriga ansåg harmonien i regeringen störd. Det fanns ingen
annan utväg än att höra folket i val och ånyo konstatera styrkeförhållandet.
Valen förrättades den 27 oktober. Rösträtt tillkommer alla medborgare
över 21 år med valbarhet vid 30 år. Valsystemet är proportionellt i 23
valkretsar. Varje parti erhåller så många platser, som valkvoten (erhållen genom
att dividera antal avgivna röster med antal mandat) innehålles i röstsumman.
De ej besatta mandaten fördelas sedan på partierna efter deras sammanlagda
röststyrka i hela landet. Valkvoten fås nu genom att dividera sammanlagda
antalet överskjutande röster nned antalet mandat ökat med ett, och varje
parti erhåller så många platser som denna valkvot innehålles i partiets
överskjutande röstsumma. Eventuellt återstående mandat går till de partier, som
har de största röstresterna. Vid andra och tredje skrutinium får dock endast
sådana partier komma med i beräkningen, som i första sammanräkningen
fått någon kandidat placerad.
Vid valet år 1925 deltog ej mindre än 29 partier av vilka dock de 13 ej
blev placerade. I år satte 19 partier upp kandidater. Tre av dessa partier
erhöll ej någon kandidat vald. Om man så vill, kan man visserligen säga,
att ytterligare ett par partier deltagit och även blivit representerade, ty i ett
par fall förekom allianser mellan två eller flera partier, men som listorna är
bundna kan man icke särskilja röstetalen.
Den starka partisplittringen betingas dels av folkets uppdelning på flera
olika raser, dels av den religiösa samhörigheten och »dels naturligtvis av de
vanliga politiska skiljelinjerna. Det tjeckiska folket utgöres till ungefär %
eller 66 % av tjeckoslovaker, men av dessa torde ungefär ¼ vara slovaker
och således omkring jämnt hälften av hela folket vara egentliga tjecker.
Tyskarna utgör nära ¼ av samtliga, vartill kommer bortemot 6 % ungrare,
något över 3 % rutenare, över 1 % judar och ½ % polacker. Denna uppdelning
gör bl. a. att vallistorna måste avfattas på flera språk: tjeckiska, slovakiska,
tyska, ungerska, polska och ryska. Beträffande religionen är ungefär ¾
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
