- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoandra årgången. 1930 /
73

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Alf Johansson: Bostadsbehov och bostadsproduktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bostadsbehov och bostadsproduktion 73

tyska städer (A: över 200,000; B: 100—200,000; C: 50—100,000)
samt London och städer med över 50,000 invånare i England och
Wales. Materialet är hämtat från räkningar: för de tyska städerna
våren 1925, för de engelska år 1921, för Stockholm årsskiftet 1925
—26. Rum och kök räknas lika.

Allehanda reservationer kunna som sagt göras: bostädernas
kvalitet är väl som regel bättre i Sverge än i de jämförda länderna,
vilket dock är betingat av hårdare klimat, längre vintrar och därav
följande större beroende av bostaden som uppehållsort; olikheter i
social struktur kunna inverka på fördelningen, rummen kunna vara
av olika storlek o. s. v. Men ingen av dessa reservationer kan
fås tillräckligt stark för att eskamotera bort det mycket väsentliga
faktum, som tabellen visar, nämligen att de vanligaste, d. v. s. de
för befolkningens stora massa tillgängliga lägenhetstyperna i
Stockholm äro mindre (efter antalet rum räknat) än på de jämförda
orterna. En svensk arbetare bor normalt i ett rum och kök, en tysk
i 2 à 3 rum och kök och en engelsk i 3 rum och kök. Och
Stockholm är ju inte på något sätt i undantagsställning här i landet i
detta hänseende. De sydsvenska städerna ha det något bättre,
Göteborg sämre.

Samma faktum möter man i än mera utpräglad form i de på
senare år mycket livliga diskussionerna i England och Tyskland om
minimibostadens krav.1

För noggrannare jämförelser fordras starkare differentierat
statistiskt material, som inte här skall få onödigt tynga framställningen.
Inga sådana jämförelser rubba resultatet i något väsentligt
hänseende. I den nordväst- och centraleuropeiska kretsen av länder, och
det är ju den med vilken jämförelser närmast ligga till hands, är
det egentligen endast Finland och möjligen Skottland, som kunna
sägas ha sämre bostadsstandard än Sverge. Båda äro klassiskt
berömda för sin fattigdom, vilket Sverge också var — förr i tiden.
Bostadsvanorna äro oerhört konservativa, bostadsförhållandena
trögrörliga. Det är därför inte så underligt, att fattigdomsstämpeln
sitter i just där.

De höga hyrorna i Sverge och särskilt i Stockholm äro notoriska.
De torde inneha ett lysande åtminstone europeiskt rekord. Vid järn-

1 Jag hänvisar till den förträffliga redogörelse, som Gotthard Johansson
lämnade i Sv. D. den 17 och 18 december i fjol samt till E. D. Simon:
How to Abolish the Slums, London 1929.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:36:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1930/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free