Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Alf Johansson: Bostadsbehov och bostadsproduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Alf Johansson
Vilka än de djupast liggande orsakerna till nativitetsminskningen
ha varit och äro, synes det a priori /säkert att den har ett intimt
samband med den snabba och radikala sociala omvälvning, som på
de sista 50—100 åren skett i och med framväxten av det moderna
stadsväsendet. Stadsbebyggelseformen, städernas
bostadsförhållanden bli miljöbestämmande för allt större delar av befolkningen, och
just för de kraftigast utvecklingsledande. I de moderna städerna
växte och växer ännu fram den rationalism (icke i meningen av
filosofisk åskådning, utan av allmänt förhållningssätt hos människor
i gemen), varav födelserationaliseringen, som gärna kan betraktas
som ett av de största framstegen i civilisationens historia, är ett
utslag. Huruvida den skulle ha vuxit fram även om industrialismen
hade gestaltat bebyggelse formerna på annat sätt än som faktiskt
skett, är vanskligt att hysa någon uppfattning om.
Förhållandena, enkannerligen stads förhållandena, ha utvecklat sig
därhän, att just i ögonblicket vanliga, någotsånär förnuftiga och
någotsånär ansvarskännande människors anpassning till den sociala
verklighet, i vilken de äro satta, icke harmonierar med intresset
av samhällets fortbestånd. Man kan välja att betrakta detta som de
vanliga etcetera människornas fel, eller tala om tidens onda
materialism (som bl. a. yttrar sig i att människor som helt magnifikt bo i
ett rum och kök med utsikt åt pittoreska bakgårdar icke med samma
naturenliga precision »som i äldre, mera förandligade tider följa
skriftens bud att föröka sig och uppfylla jorden och i synnerhet
kyrkogårdarna). Det är visserligen helt godtyckligt och man kan hålla
en slant på att det skall visa sig hopplöst att moralisera folk från
vettet. I vilket fall som helst är det klart att den förändring det
är fråga om, nativitetsminskningen, har bestämts av förändringarna
i den sociala miljön (i vidsträcktaste bemärkelse). Den ärftliga
konstitutionen, det medfödda reaktionssättet, kan för så kort period,
som det här gäller, betraktas som praktiskt taget konstant. Den
s. k. "livskraften" hos folket har över huvud inte med saken att
göra.
Att försöka hejda nativitetsminskningen genom reaktionära
strävanden exempelvis i riktning mot att kvarhålla så mycket folk som
möjligt i jordbruket är inte bära i strid mot en förnuftig utveckling
utan också ineffektivt. Landsbygden urbaniseras, städernas
rationalism sprider sig, och så småningom måste ur samspelet mellan
rationellare förhållningssätt och landsbygdens sociala miljö framgå na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
