Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Alf Johansson: Bostadsbehov och bostadsproduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostadsbehov och bostadsproduktion 85
2) Enhetlig, planmässig1 bebyggelse av större bostadsområden,
vilket ävenledes kräver det allmännas medverkan.
3) Industrialisering av driften, som går ut på att i görligaste mån
bedriva tillverkningen av byggnadsdelarna fabriksmässigt och
inskränka arbetet på ’själva byggnadsplatsen till grundläggnings- och
monteringsarbeten.
Allt detta är på en gång betingat av och själv betingelse för
kontinuerlig drift, motsatsen till det nuvarande berg- och dalbanesystemet.
Frågan blir då om dennas allmänna möjligheter. Kvar stå ju
nämligen två av de ovan angivna anledningarna till
konjunkturvariationerna begränsningen till en lokal marknad och från ef ter frågesidan
utgående variationer i nyproduktionsbehovet. För det första är att
märka, att det givetvis inte är fråga om så kontinuerlig drift, att man
blint producerar lika mycket år efter år utan att fråga efter behovet.
Anpassningen till sekulära förändringar häri måste givetvis ske. För
det andra finns det möjligheter att möta cykliska
efterfrågevariationer 1) genom lagerproduktion i en viss utsträckning, hållande av
en bostadsreserv som fylles och tömmes (detta är i och för sig ett
slöseri, vilket dock redan sker nu — utan effekten av
konjunkturutjämning) ; 2) (långt viktigare) genom att använda det gamla
bostadsbeståndet som en regleringsfond, vilket fordrar rätt att
bestämma över rivningar. Samma faktum, den långa varaktighetstiden,
som bidrager till de starka fluktuationerna vid oreglerad produktion
ger den bästa möjligheten att genom offentlig reglering utjämna
fluktuationerna, ty varaktighetsgränsen blir, absolut taget, lättare flyttbar;
om man river ett hus ett par år förr eller senare betyder inte så
mycket.
Byggnadskonjunkturens förhållande till den allmänna
industrikonjunkturen ger ibland anledning till djupa funderingar, som regel starkt
felaktiga. Den ofta påstådda konträrrörelsen, som skulle ha stor
betydelse för en allmän utjämning av konjunkturväxlingarna, existerar
helt enkelt inte.
En utveckling av bostadsproduktionen i den riktning som här
antytts, skulle inte lämna alla resultat samma eftermiddag den sattes
i gång. Vilken mera betydande industrigren har nått sina tekniska
och organisatoriska resultat utan åratal av planerande, misslyckade
försök, kostsamma experiment? De viktigaste tekniska
möjligheterna äro inte de i ögonblicket redan föreliggande, av allehanda skäl
outnyttjade, utan de som så småningom komma, när det slagits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
