Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Alfr. Vanner: Engelsk socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSK SOCIALISM
G. D. H. COLE: THE NEXT TEN YEARS IN BRITISH SOCIAL
AND ECONOMIC POUCY. LONDON 1929.
För några få år sedan hade gillessocialismen en blomstringsperiod
framför allt i England. Den utformades teoretiskt och man gjorde
på sina håll energiska ansatser att omsätta den i praktiken. Det
vore kanske orätt att säga, att den icke lämnat spår efter »sig och
värdefulla erfarenheter, men dess tid är tills vidare ute. En av
dem som ivrigast gingo in för gillesidéerna var den engelske
socialistiske skriftställaren Cole.
När samme Cole nu ett decennium senare lägger fram sina
funderingar om den engelska politikens närmaste mål under nästa dekad,
är det icke längre gillestanken, som är det centrala. Vad det är
som kommit i stället är svårare att ånge, än vad det icke är.
En förebråelse, som en socialist ganska ofta får stucket sig i
näsan, är att han ju egentligen när allt kommer till allt, icke själv
vet vad det är han vill. Denna invändning är sann och icke sann.
Den är icke sann, om man därmed menar, att den socialistiska
åskådningen icke vet, vilket mål det är man strävar hän mot, även om
det icke kan uttryckas i få ord. Men den är sann, om man
därmed vill påstå, att ingen kan en gång för alla anvisa de i varje
situation bästa medlen och konkretisera idealtillståndet i en skarp
bild. Gudskelov. Det har icke saknats vackert konstruerade
socialistiska framtidsstater, där allt var noga uträknat att bli så bra så
och där människorna hade hela sitt liv väl planerat. Men som, det
kan man erkänna, föreföllo bra tråkiga redan på papperet. Om man
i den socialistiska teorin hunnit över den ståndpunkten, borde man
icke för den skull vara annat än belåten.
Cole’s funderingar över de närmaste tio årens problem äro dess
bättre ingen sådan där upplinjering av hur allting i detalj kan och
bör och skall ordnas. Visserligen går han igenom en hel del olika
aspekter av det samhälleliga livet och söker visa hur det bör kunna
ordnas, vilka praktiska åtgärder, som man bör vara i stånd att
vidtaga och vad konsekvenser de böra leda till, men han ställer icke på
något sätt upp ett schema för handlandet i varje situation. Det
vore väl också orimligt, då han begränsar sig till de allra närmast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
