Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1930 - Händelser och spörsmål - Sockret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Sockret. Allt går igen på ett nästan spöklikt sätt i sockerfrågan.
Regeringen gör på hösten en mycket hastig utredning. Så kommer
en proposition om höjning av sockertullen. Frisinnade motionera om en
direkt subvention, vars kostnader tagas upp i budgeten.
Socialdemokrater från de betodlande provinserna göra sammaledes.
Bondeförbun-darna äro beredda att ta statshjälpen i vilken form den kan fås. Högern
vägrar att gå med på ett understöd, som betalas av skattedragarna i
gemen. Den vidhåller att hjälpen skall komma från sockerätarna,
oberoende av deras förmåga att betala. Högern går så långt, att den inte
bara vägrar att rösta för direkt subvention. Den röstar för avslag och
fäller subventionen... Ja, så gick det vid riksdagen 1929. Före mitten
av mars 1930 blir det klart, om även den sista akten i skådespelet skall
upprepas i oförändrad form.
Vidhåller högern sin vägran att gå över på subventionslinjen, kan
resultatet inte bli något annat än fjolårets, alltså rent bord. Därom kan
regeringen inte sväva i okunnighet, och det trogna riksdagsfolket, som
gärna söker en mening i allt vad en regering tar sig för, bryr nu som
bäst sina hjärnor med att fråga, vad propositionen om höjd tull på
socker skall betyda. Bara en gest för att rädda skenet i första
omgången, fastän man är beredd att i sista voteringen sätta betodlarnas
intresse före den politiska prestigen? Eller ett tecken ti,ll att
regeringen har beslutat sig för strid, med riksdagsupplösning som yttersta
medel?
Sakfrågan ligger fortfarande så pass oklar, att det är begripligt, om
meningarna i understödsfrågan gå i sär. Utredningsmännen ha
visserligen bragt samman ett delvis ganska intressant material till frågans
bedömande, och det är inte deras fel, om detta material ändå är
otillräckligt för att skapa enighet om betsockrets framtidsutsikter.
Ljusningen som man pekar på är den stigande sockerkonsumtionen i världen.
År 1923—24 beräknas denna till 11,6 kg. per individ. Sedan stiger den
jämt och utgjorde 1927—28 inte mindre än 13.5 kg. Hur långt det
kan vara till mättnadspunkten i detta fall, framgår väl av att
konsumtionen i Förenta Staterna dessa år hållit sig kring 50 kg. och att den
europeiska förbrukningen stigit från 13.5 kg. till 18.1 kg. I Sverge har
den ökats från 33.8 till 37.7 kg.
Världsproduktionen av socker har emellertid också stigit under samma
år, och en jämförelse mellan 1923—24 och 1927—28 ger ingen
anledning till antagandet, att konsumtionen skall ökas snabbare än
produktionen. Men de allra sista åren visa en något annan bild, och därpå grunda
sig väl de optimistiska förutsägelserna. Då går man ut ifrån att en
»rationalisering» av sockerrörsodlingen, sådan den genomförts på Java,
inte kan väntas t. ex. på Kuba. Betsockerländernas förhoppningar i detta
hänseende få dock inte något särskilt starkt stöd av de i förevarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
