Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 28 febr. 1930 - Händelser och spörsmål - Kan Tyskland betala?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 189
transferera. En köpkraftsändring inträffar alltså först i den mån pro-s
blemet redan lösts och kan ej bidraga till dess lösning.
Detta resonemang vilar emellertid på ett förbiseende av att
Tyskland kan till en början betala med på kort sikt lånade dollarvalutor, och
att i så fall en minskning av köpkraften i landet och en ökning i Eng7
land inträffar, redan innan ett exportöverskott framkallats. Denna
köpkraftsförändring av såväl primär som sekundär art tenderar alltså att
skapa ett exportöverskott alldeles oberoende av om de tyska
exportpriserna falla i förhållande till priserna på utländska marknader eller
icke.»
Det förefaller som om prof. Ohlin hade rätt, då han anser den här
diskuterade frågan ha en avgörande betydelse för uppfattningen om
Tysklands utsikter att betala. Skall exportöverskottet skapas genom en
prissänkning, förbunden med lönesänkningar, synas små möjligheter
finnas för en lugn avveckling av skadeståndsproblemet. Tysklands export
skulle behöva ökas med 2,500 milj. mark, för att exportöverskottet skulle
stiga till 2,000 milj. Går man ut ifrån en tysk export på 13,500 milj.
mark, betyder det en exportökning på 20 °/o. Att åstadkomma den genom
prissänkning, anser prof. Ohlin utsiktslöst. En öknflng av den tyska
exportvolymen med 20 o/o> alltså från 100 till 120, som framkallades
genom en prissänkning på 10 o/o, skulle ju inte ge en ökning av
exportvärdet på mer än 8 o/o, då 90 o/o av 120 = 108. Alltså skulle priserna
pressas ner ännu mera än 10 <y0 under utlandets. »Utsikterna att
genomföra en sådan deflation i Tyskland utan att en ödeläggande kris
framkallas äro mycket små, däri måste man ge mr Keynes rätt.»
Prof. Ohlin erkänner emellertid att även om överföringen av
köpkraft kan försiggå på det av honom beskrivna sättet, beror framgången
av Youngplanen i hög grad på om summan 2,000 milj. mark inte är
orimligt stor. För att få en måttstock erinrar förf. om att 2,000 milj.
är föga mer än 3 o/o av den tyska nationalinkomsten, att den är en
sjättedel av rikets och delstaternas årsbudget, och att den för Sverges
del skulle motsvara en summa på 200 milj. kr. »Näppeligen torde någon
vilja hävda, att den skulle bereda större svårigheter, ännu mindre att
den skulle överskrida det möjligas gränser.»
Även den utökning av Tysklands export, som erfordras synes inte
vara något enastående. Före 1908 hade t. ex. Sverge en kapitalimport,
som för de sista tio åren uppgick till omkri[ng 50 milj. om året. År
1908—09 trädde i stället en kapitalexport på 30 milj. Det var en ändring
med 80 milj., d. v. s. 15 o/o av hela exportvärdet. Sverges export under
de sista fem—sex åren framdrages också. Den har stigit från 1,140 till
1,810 milj. Det är ju med nära 60 o/o. Prof. Ohlin tar inte upp frågan,
om möjligheterna för ett stort industriland som Tyskland äro lika
gynnsamma i detta fall som för det lilla Sverge. Små siffror äro på alla
områden lättare att pressa upp procentuellt än redan förut stora. Men för-,
nekas kan inte, att det nyktra bedömandet av de stora skadeståndstalen,
som annars så väl lämpa sig för en känslobetonad agitation, verkar
välgörande. Alldeles oberoende av vilken mening man kan ha om förnuftet
och rättvisan i de segrande makternas skadeståndskrav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
