Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Alfred Petrén: Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt 231
riksdagsskrivelsen i fråga gick i samma riktning. Där förordades
nämligen som villkor för sterilisering på humanitära grunder, att
individen själv eller — i fall, dä denne saknar förmåga att taga
ståndpunkt i saken — de, som närmast företräda honom, fullt och fritt
uttrycka sin anslutning till åtgärden.
Samma ståndpunkt intages ävenledes i de förslag till
steriliseringslag, som blivit framlagda i Danmark och Finland. I det
danska-lagförslaget, som emellertid endast omfattar å anstalt intagna psykiskt
abnorma, finnes sålunda den bestämmelsen, att samtycket, om den
psykiskt abnorme är omyndigförklarad eller minderårig, skall lämnas av
förmyndaren eller, om den sjuke, utan att vara omyndigförklarad, till
följd av sin sinnesbeskaffenhet är ur stånd att förstå innebörden av
ingreppet, av en för ändamålet tillsatt god man. Och vad det finska
lagförslaget beträffar, förutsättes däri, att i de fall, den psykiskt
abnorme icke förmår inse steriliseringens betydelse, bör i stället för
hans eget medgivande förmyndarens samtycke inhämtas.
Som synes är det svenska lagförslaget med sitt oeftergivliga krav
på att den psykiskt defekte, för att kunna bli steriliserad, icke får
vara så höggradigt defekt, att han ej förstår ingreppets innebörd,
fullständigt unikt i sitt slag. Så vitt man kunnat finna, är också
den allmänna opinionen i vårt land mot en så höggradigt restriktiv
lagstiftning i detta ämne. I pressen» har sålunda allmänt yrkats
på en utvidgning därhän, att förmyndares samtycke kan träda i
stället för den psykiskt defektes eget samtycke såsom förutsättes i
de danska och finska lagförslagen. I samma riktning hava också
åtskilliga av de över lagförslaget av myndigheterna avgivna
yttrandena gått. Man torde ävenledes kunna utgå ifrån, att riksdagen icke
kommer att frångå sin förut uttalade ståndpunkt, att det, då en
psykiskt abnorm icke själv förstår vad en sterilisering innebär, må vara
tillräckligt med samtycke av förmyndaren, närmaste anhörig eller
vederbörande kommunala myndighet.
Uti lagförslaget har den relaterade bestämmelsen om att ingen må
steriliseras, som ej med insikt om åtgärdens innebörd samtyckt
därtill, ställts i samband med ett stadgande om att ingen får
steriliseras mot sitt nekande eller under motstånd. Mot sistnämnda
stadgande är visserligen intet att erinra, ty det bör naturligtvis icke få
ifrågakomma, att sterilisering utföres å den, som protesterar däremot
eller gör fysiskt motstånd. Därav behöver emellertid — när fråga
är om mera psykiskt defekta individer — icke med nödvändighet
följa, att den, a vilken sterilisering företages, behöver förstå
innebörden härav och hava lämnat ett mera formellt samtycke till
ingreppet, ty det förhåller sig otvivelaktigt så, som Uppsala medicinska
fakultet i sitt yttrande över lagförslaget på denna punkt anfört,
nämligen att en psykiskt defekt av den, som har vard om honom, ofta
torde förmås att underkasta sig en operation, även om han icke klart
kan fatta dess innebörd.
I samband med detta uttalande har Uppsala medicinska fakultet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
