Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 28 mars 1930 - Händelser och spörsmål - »Jordbrukshjälpen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 245
staten uppföra kyllagerhus. Kontrollen göres effektivare, varför
smörprovningarna erhålla anslag till mera personal. Det är följaktligen erf
hel mängd ting, som sålunda föreslås. Men samtliga åtgärder ligga inom
ramen av hjälp till självhjälp. Om mjölkproducenterna skola kunna skaffa
sig en bättre ekonomisk ställning beror helt på deras egen förmåga att
använda det stöd staten ger. Något annat är helt säkert icke att göra.
Men nog lyser det fram en bjärt köntrast mellan regeringens ställning
till smörproduktionen och dess ställning till brödsädesodlingen. I det
senare fallet gäller det för regeringen ingenting mindre än att reglera
prisbildningen, så att odlingen blir lönande. I det senare får
prisbildningen sköta sig själv. Denna motsats blir så mycket mera
framträdande, då man erinrar sig, huru man från regeringen närstående håll
förklarade, då det anmärktes, att höjda spannmålstullar drabbade de
jordbrukare, som icke sälja spannmål utan äro hänvisade till animalisk
produktion, att regeringen även skulle föreslå åtgärder till den
animaliska produktionens fromma. Föreliggande förslag är det enda, som
i detta avseende kommit från regeringen.
Regeringens förslag till ordnandet av jordbrukskrediten bygger även
på ett av jordbruksutredningen avgivet förslag och följer i det väsent-r
liga detta. Avvikelserna äro dock större än i fråga om mejerihanteringen.
Men de gå i inskränkande riktning. Förslaget går ut på att den
nuvarande kooperativa organisationen med jordbrukskassor och
centralkassor bibehålles men den förses med en topporganisation, svenska
jordbrukskreditkassan. Denna har till förebild svenska bostadskreditkassan.
Som garanti är det avsett att staten skall ställa ett belopp av 15 miljoner
kronor till förfogande, på vars grundval kreditkassan berättigas att
upp1-låna 75 miljoner kronor. I de olika kassornas organisation föreslås
jämkningar, som avse att medföra större möjligheter till kasserörelsens
utbredning. För detta syftes vinnande föreslås även stafsbidrag för
organisationsverksamheten samt till förvaltningsbidrag, varjämte ett
särskilt anslag avser att stödja revisionsverksamheten inom
jordbrukskasserörelsen.
De av regeringen framlagda förslagen till jordbrukshjälpen följa alla
jordbruksutredningens linjer utom förslaget om höjda spannmålstullar,
vilket regeringen således har tagit ur sin egen fatabur. I belysning av
den stortalighet, som härjat i högerpressen och som utlovat väldiga
regeringsinitiativ till jordbrukskrisens hävande, ter sig regeringens
uppfinningsrikedom så pass blygsam, att förhävelse från det hållet är föga
på sin plats. När sålunda de här omnämnda två förslagen icke blivit
föremål för särskild uppmärksamhet av oppositionspartierna i form av en
remissdebatt, beror detta helt säkert icke, såsom någon högertidning
tydligen inbillat sig, på häpnad över regeringens initiativkraft och
blygsel över egen oförmåga utan helt enkelt därpå, att man varit
inställd på att berget skulle föda en råtta och att läget är sådant, att
ingenting annat kunnat ske. Men vad regeringens jordbrukshjälp visar,
det är väl hur orimligt det är att försöka locka de mindre jordbrukarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
