Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1930 - Gunnar Dahlberg: Sverges befolkningsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29Ö Gunnar Dahlberg
tolkningen kommer så småningom att utgöras av i
fruktsamhetshänseende ineffektiva individer. Om man under fortgången av en
sådan process år från år beräknar nativitetstalet, kommer detta att
hänföras till en allt större befolkning, som i allt större utsträckning
består av gamla individer. Resultatet är att nativitetstalet kommer
att förete ett kontinuerligt sjunkande, trots det att enligt vårt
antagande fruktsamheten reellt sett hållit sig konstant. (Även om man
använder det så kallade fruktsamhetstalet, d. v. s. antalet födda på
1,000 kvinnor, ev. gifta kvinnor, i åldern 15—45 år, gäller samma
resonemang, om ock i mindre grad. Fruktsamheten, d. v. s. de
enskilda individernas benägenhet att föda barn, får ej utan vidare
jämställas med nativitetstalet eller fruktsamhetstalet, vilka äro
ofullkomliga statistiska uttryck för den biologiska process man
intresserar sig för, när man talar om fruktsamhet.)
Sverge har, som framgår av ovan angivna siffror undergått en
liknande process. Vår befolkning består i allt större utsträckning
av äldre individer. Ett uttryck för detta är exempelvis den ökade
dödligheten i kräfta, en sjukdom, vilken som bekant huvudsakligen
träffar gamla. Den ökade kraft-dödligheten beror ej på att risken
för kräfta i de olika åldersklasserna blivit större. Jämför man
exempelvis den procentuella dödligheten i kräfta hos 50-åringar för ett
decennium tillbaka och nu är denna oförändrad och detta gäller
också övriga åldersklasser. Men trots detta har antalet dödsfall i
kräfta kraftigt ökats, vilket alltså endast är ett uttryck för att antalet
gamla i vår befolkning avsevärt stigit.
Vi återgå emellertid till vår hypotetiska befolkning, där
nativitetstalet sjönk, trots det att fruktsamheten var konstant. Hur skall
man nu i denna befolkning kunna påvisa att fruktsamheten är
konstant. Helt enkelt genom siffrorna för antalet årligen födda i landet.
Detta antal bör hålla sig fullkomligt oförändrat.
Om vi vilja tränga djupare in i Sverges befolkningsproblem, måste
vi därför närmare granska siffrorna på levande födda under tidigare
decennier. Det visar sig då att siffran från 1870 och framåt
tämligen konstant hållit sig vid omkring 130,000 årligen födda, ända
fram till 1914. Detta tyder på att fruktsamheten i själva verket
bör ha varit något så när konstant. Antalet individer, som år från
år trätt in i fruktsamhetsåldern, har hållit sig tämligen oförändrat
och likaså deras benägenhet att fortplanta sig. Folkökningen beror
i väsentlig grad på den minskade dödligheten och sjunkandet av
nativitetstalet är till mycket stor del en skenbar företeelse.
Från 1914, från krigets utbrott få vi däremot ett sjunkande av
antalet födda fram till närvarande tid, vilket uppgår till omkring
25 %. Vi kunna alltså påstå att fruktsamhetsminskningen till
huvudsaklig del är en jämförelsevis ny företeelse, som knappast är
mer än 15 år gammal.
Vill man gå mera i detalj, är det emellertid ytterligare en faktor,
man måste tänka på. Det är ingenting som hindrar att vi i en viss
befolkning under en viss tidsperiod ha ett sjunkande av fruktsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
