Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1930 - Gunnar Dahlberg: Sverges befolkningsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverges befolknings problem 297
kan då, som många gånger påpekats, riskera att asiatiska,
halvasiatiska eller afrikanska folk skola väsentligt öka i numerär, skola
absorbera vår kultur och teknik och skola pressa sönder de
europeiska folken genom sin blotta massa med eller utan krig. Någon risk
för att så skall ske föreligger väl dock knappast förrän dessa folk
nått en liknande civilisation som vår. För närvarande har man i
dessa länder en dödlighet, som tämligen effektivt motverkar en
kraftigare folkökning, och så länge de befinna sig på ett åkerbrukande
stadium, kommer periodiska hungersnöder att för dessa folk utgöra
ett grymt korrektiv mot överbefolkning. Den folkökning, som kan
ske genom att respektive folk öka sitt utbredningsområde, torde
under dessa förhållanden ha en mera måttlig betydelse. Om däremot
dessa länder industrialiseras, blir faran större, men i så fall är det
väl möjligt, att den minskning av nativitetstalet, som följt
industrialiseringen i spåren i Europa, skall inställa sig även hos dessa folk.
Tecken finnas som tyda på att något sådant redan är på väg att ske.
Det finns även här anledning att ställa sig avvaktande och ej i onödan
hänge sig åt pessimism.
Som slutsats av detta långa resonemang angående Sverges
befolkningsproblem, skulle jag endast vilja framhålla, att man ännu
knappast har anledning till oro utan lugnt kan avvakta situationens
vidare utveckling. Detta framför allt därför, att en väsentligare
inskränkning av fruktsamheten är av jämförelsevis sent datum, varför det är
omöjligt att avgöra, hur långvarig och betydelsefull denna minskning
realiter kommer att visa sig vara. Ett bidragande skäl till denna
slutsats är, att det är möjligt, att minskningen bottnar i sociala
förhållanden, som karakteriserar den västerländska civilisationen över
huvud taget, varför det förefaller rimligt att antaga, att även andra
civiliserade länder skola följa vårt land mer eller mindre tätt i
spåren. Jag har dessutom pekat på några utvägar att möta
eventuella svårigheter i framtiden, som kunna följa av en kraftigare
minskning av befolkningssiffran. Det är emellertid klart att
resonemanget i sistnämnda avseende är mera osäkert speciellt om man
vill tillämpa det på längre sikt. Vill man diskutera effekten av att
en faktor i ett folks allmänna utveckling ändras, kan man ej samtidigt
antaga att alla andra faktorer också ändras. Man måste begränsa
problemet och mer eller mindre klart utgå ifrån att andra nationella
och internationella förhållanden ej ändras i alltför väsentlig grad.
Först med en sådan förutsättning är det möjligt att överhuvudtaget
diskutera en framtidsfråga. Nu är det naturligtvis så att denna
förutsättning isynnerhet om det gäller ett längre tidsavstånd säkert
är oriktig. Vi stå emellertid inför tvånget att handla eller att inte
handla. Vi måste bedöma situationen med hänsyn till en framtid,
som på längre sikt är oss fullkomligt obekant och som vi endast
ofullkomligt kunna överblicka ett jämförelsevis kort stycke framåt i
tiden. Det är endast för detta korta tidsavstånd, som de här framförda
möjligheterna ha något intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
