Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 12 juni 1930 - Händelser och spörsmål - Landstingsvalet och partiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 383
deles gynnsamt sätt vid sista valet. Stripa hade otvivelaktigt en
samlande inverkan inom hela underklassen. Och det kan vidare pekas på att
man därefter haft ett annat val, som tillförde de borgerliga åtskilliga
nya mandat. Men det bör å andra sidan på socialdemokratiskt håll heller
icke glömmas, att framryckningen för partiet aldrig varit så stark som
1928. Med otvivelaktig rätt kan man anse väljarskarornas ökning den
gången som ett av de mest löftesrika tecknen på att den socialdemokrat
tiska åskådningen ständigt vinner nya anhängare.
Man borde därför kunpa gå ut i valstriden med all möjlig
tillförsikt, redan om man endast ser till vad som varit. För ett parti, som vill
framåt har emellertid den fasta kadern, av organiserade partimedlemmar
en grundläggande betydelse, icke minst vid valtillfällena. Det är
visserligen sant, att man icke kan döma allt för mycket efter förhållandet
mellan partimedlemmar och på partiets listor avgivna röster. De behöva
icke nödvändigtvis stå i bestämd relation till varandra. En liten
organisation kan mycket väl motsvaras av en stor röstsiffra och
disproportionen förklaras av en svag organisation bland för övrigt socialdemokratiskt
inställda väljare. Och utvecklingen under de sista åren kan bero på att
organisationen av förut faktiska anhängare vunnit terräng. Men även detta
är en styrka och ökade medlemssiffror ge partiet större utsikter att mera
framgångsrikt bedriva sin agitation.
Ser man nu till de sista årens medlemsökning är den i regel god.
Siffror för sista året äro icke i alla fall tillgängliga, men de som
finnas visa en fortsatt ökning. Att från dem kalkylera sig fram till en
antaglig röstsiffra vid valet låter sig ju dock naturligtvis icke göra,
därtill spela alltför många faktorer in, men man kan väl åtminstone få
tro, att de skola följas av även ökade röstsiffror.
I exempelvis Skåne har partiorganisationen uppnått en stabilitet, som’
även visat sig i relationen mellan medlemmar och röster. Håller den,
skulle valet kunna ge en röstökning på ett tiotal procent. På många
andra håll kunde siffrorna berättiga till ännu bättre utgång, men i de
tidigare svagare organiserade distrikten får man räkna med att röstsiff*
roma ej komma att hålla jämna steg. Medlemsökningen är dock så pass
god i t. ex. Södermanland, Östergötland, Gotland, Halland, Älvsborgs län,
Västmanland, Dalarna, Västernorrland, Västerbotten, att det vore
ganska underligt, om den icke betydde även en ökad anslutning till
åskådningen över huvud. På andra håll synes frammarschen vara mindre
markerad, men en del av de distrikten presterade å andra sidan ett så
gott val 1928 att man redan därav kan förvänta en fortsatt
framryckning. På sina håll kan man dock icke förneka, att situationen, om man
får döma efter 1928 och organisationens utbyggnad, ter sig tämligen
mörk. Men det återstår ju ännu den aktuella valagitationen och utan
att vilja söka tröst, kan man säga, att just i de länen böra tullar och nu
malningstvång vara av högst tvivelaktigt värde för de borgerliga
partierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
