Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - P. Albin Hansson: Vårt parti och nykterhetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Bekämpande av alkoholismen genom undervisning i alla offentliga
skolor om alkoholens natur och verkningar på individ och samhälle
samt ett lagstiftningsarbete, som genom det s. k. lokala vetot och
andra effektiva lagstiftningsåtgärder leder till alkoholfrågans
lösning."
De 172 växte till 190 vid omröstningen. Minoriteten mönstrade 79
röster. Kongressen beslöt vidare att taga bort rusdrycksannonserna
ur partiets tillfällighetspublikationer och att uppmana
partitidningarna att icke införa dylika annonser. Genom bifall till ett av
partistyrelsen föreslaget särskilt uttalande betecknade kongressen det som
en oeftergivlig plikt för arbetarpartiet och dess press att fästa
vederbörlig uppmärksamhet vid det stora och betydelsefulla i
alkoholfrågan samt stödja strävandena för folkets höjande till ökad nykterhet.
Samtidigt hävdades emellertid "att ingen specialfråga, hur
betydelsefull den för mången kan synas vara, får så skjutas i förgrunden,
att partiets karaktär förryckes eller dess inre solidaritet rubbas".
Förbudet blir programpunkt, restriktionssystemet skymtar fram.
Den sistnämnda deklarationen följdes endast till dels under de
närmast följande åren. Något förryckande av partiets karaktär kunde
visserligen icke de nya framstötarna i nykterhetsfrågan åstadkomma,
men nog blevo de med tiden alltmera påfrestande för solidariteten.
Dock stod partikongressen 1911 praktiskt taget enig om att uppföra
förbudskravet på programmet. Man gick in för ett
lagstiftningsarbete, "som leder fram till lagstadgat rusdrycksförbud", med 95
röster mot endast 2 — August Palms och Gustav Wahls. Det var de
goda erfarenheterna från det tillfälliga rusdrycksförbudet under
storstrejken 1909, som kommo även icke-absolutister att godtaga
förbudstanken. Hjalmar Branting varnade dock mot förhastade
slutsatser av erfarenheterna från storstrejken. Det vore, yttrade han,
ett ytterst intressant experiment att försöka ett tillfälligt
rusdrycksförbud i stil med det under storstrejken. Då finge man den rätta
insikten om, hur mogna vi här i landet kunde vara för ett
rusdrycksförbud. Han ställde sig tvivlande gentemot den starka tron på
rusdrycksförbudets möjlighet och hade med intresse följt dr Ivan Bratts
förslag, som kanske innebure en bättre framkomlig väg. Men när
nu kongressen beslutar rusdrycksförbudet som mål, ligger däri, sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
