Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 27 aug. 1930 - Emma Woytinsky: Den socialdemokratiska kommunalpolitiken i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara — detta kan icke fördölja det faktum, att alla partier hade
sin del i skulden. Med hänsyn till den hets, som kommit till synes,
var resultatet — partiet förlorade 7 av 73 mandat — icke överraskande
och kanske gynnsammare än man väntat. De nya stadsfullmäktige
ha en förstärkt radikal flygel och äro arbetsodugliga, vilket visat sig
under de senast förflutna månaderna. Kommunisterna se som
vanligt sin främsta uppgift i att bekämpa vårt parti utan att bekymra
sig om arbetarklassens intressen. De ställa till skandaler under
sammanträdena. De borgerliga partierna ha egentligen ingenting att
erinra däremot, då de hoppas att få anledning att införa en
statens uppsikt över staden.
De borgerliga äro glada för kommunisternas hjälp, ty samhällets
inflytande på det ekonomiska livet har utvecklats så, att kapitalismen
känner sig skakad i sina grundvalar. F. n. befinna sig t. ex. 95 proc.
av alla vattenverk i kommunernas händer och 75 proc. av alla
gasverk samt över 70 proc. av elektricitetsverken. Av 149
spårvägsnät äga kommunerna 111, av 1,000 slakthus ungefär 950. För
att få hand om dessa företag med deras stora
utvecklingsmöjligheter och vinstutsikter föres en strid, som icke skyr några medel,
inte ens att varaktigt skaka hela näringslivet. Stängning av
utlandskrediten för kommunerna vid samtidigt frigivande av det
utländska kapitalet för privata företag är blott en sida av denna strid.
De tyska bankerna uppsade kommunernas och de offentliga
företagens korta kredit och begärde för dess förlängning en del i
företagen för att icke tala om höjda räntor. Också den utländska
krediten beviljas på sista tiden endast mot liknande villkor. På annat
sätt kunna kommunernas finanser icke saneras lyder de kapitalistiska
partiernas åsikt.
För att nå sitt mål utmålades kommunernas finansiella läge allt
mörkare. I själva verket är Berlins finansiella läge också
allvarligt. Man väntade ständigt på ett upphävande av kreditspärren och
har för att icke skada de stora trafik- och elektricitetsbyggena
arbetat med kortfristiga lån. Utan kreditspärren från riksbankens
sida, hade det icke varit svårt för Berlin med sin förmögenhet på
2,4 miljarder och skuld på blott 1,5 miljard att omvandla detta
kortfristiga lån till långfristiga. Men under givna förhållanden är
det finansiella läget svårt. Berlin måste uppfylla sina plikter mot
den alltjämt växande befolkningen, särskilt i fråga om
understödsanordningen med hänsyn till den stora arbetslösheten, måste
färdigbygga påbörjade byggnader och sanera sina finanser. För att icke
utlämna stadens egendom beslöto sig stadsfullmäktige för att höja
avgifterna fr. o. m. den 2 januari 1930. Men budgeten för 1929
visar ännu en brist. Socialdemokraterna måste i denna strid
uppbjuda hela sin förmåga för att icke åt kapitalismen uppge de
offentliga företagen med deras stora sociala och kulturella uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
