Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 27 sept. 1930 - In- och utrikes 27. 9. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 453
na arbete, om de bära gjorde av med sina tillhörigheter hastigt nog.
Andra bilfabrikanter bevisa övertygande med siffror, hur mycket
den förståndige husfadern skulle kunna spara, om han hölle sig med
två bilar i stället för en. Det kan inte vara klok ekonomi att ta ut
den stora familjevagnen, var gång han ensam far in till kontoret.
Över allt spårar man samma iver att få människorna att göra det
ena eller det andra för att häva depressionen och få det ekonomiska
livet i riktiga gängor. Ingenstädes tycks man längre lita helt på den
högre makt, vars osynliga hand skulle leda det fria näringslivet till
maximum av produktion och allmänt välstånd. Och man frestas
att med skalden undra, om det inte är "någonting på tok däruppe,
någonting vår herre missförstått, även han förväxlar ont och gott".
Han har väl inte studerat nog liberal nationalekonomi för att
tillfredsställande manövrera det naturliga ekonomiska systemet.
ATT MÄNNISKORNA SKOLA VARA VILLRÅDIGA inför
frågan vad som kan sättas istället för den liberala ekonomins
faderliga försyn, är inte att undra på. Ovissheten och oklarheten
präglade inte minst den engelska fackföreningskongressen i Nottingham,
när den tog ståndpunkt till den rapport om handelspolitiken, som
generalrådet förordat, och som utförligt refererades i förra häftet
av Tiden. Rapporten godkändes med ganska betydande majoritet,
men varken anhängare eller motståndare torde ha haft några alldeles
klara föreställningar om vad beslutet positivt skall innebära. Mr.
Bevier som ledde majoriteten, avvisade uttryckligen tolkningen, att
rapporten betyder en nyvunnen tro på tullpolitiken. Men han
hävdade energiskt, att ingen gammalliberal föreställning om den fria
konkurrensens förmåga att skapa det största välståndet finge stå
hindrande i vägen för en prövning av olika förslag till samhällets
ingripande i näringslivet. Beslutet är sålunda klart endast åt det
negativa hållet. Det leder kanske till missförstånd att säga med New
Statesman, som ju står engelska arbetarpartiet nära, att tron på
frihandeln är död eller snabbt håller på att dö inom den engelska
arbetarrörelsen. Men uppenbart är, att frihandeln inte längre
uppfattas som en ofelbar metod att lösa problemet om varubytet mellan
folken och inte längre anses ge uttryck för allt vad arbetarrörelsen
eller den socialistiska rörelsen måste eftersträva på det
handelspolitiska området. Kanske engelsmännen med sin mångomtalade bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
