Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 nov. 1930 - In- och utrikes 26. 11. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582 In- och utrikes
FRÅN ARBETSLÖSHETEN till statens nya besparingsnämnd
tycks ju vara ett långt steg. Men förbindelsen finner man i
rationaliseringen. Om inte detta ord blivit använt förut i samband med
det snart tioåriga arbetet på "förenklingar och besparingar i
statsförvaltningen", så är det ju ändå klart att tanken funnits där.
Ingenting kan vara mera självklart förnuftigt än att spara in på
onödigt mänskligt arbete. Den allmänna opinionen har också städse
visat ett välvilligt ansikte mot de upprepade besparingsaktionerna.
Liksom den gjort nu mot herr Hamrins tremannanämnd. Men ingen
kan å andra sidan undra över att de som. hotas med att bli
bortrationaliserade, inte se saken på alldeles samma sätt. Och
erfarenheten lär, att de stundom lyckas få bundsförvanter bland dem som
klarast gillat sparsamheten i största allmänhet. Nog skall det
rationaliseras. Men inte är det väl meningen att minska på
utrikes-representationen. Eller att försvaga Kungl. Maj :ts kansli. O. s. v.
Saken är den att begreppet rationalisering inte alis är entydigt, då
det gäller det allmännas verksamhet. Den popularitet som det
statliga besparingsarbetet i många kretsar åtnjuter, har sin grund i
förhoppningen att den skall leda till en begränsning av området för
statens verksamhet. Men det är ganska meningslöst att kalla en
sådan begränsning för rationalisering. Man faller inte på idén att kalla
en driftsinskränkning under depressionen för rationalisering. Skall
någon enighet om besparingar vinnas, måste man vara enig om statens
uppgifter, kvantitativt och kvalitativt. Först därefter kan man diskutera,
hur dessa uppgifter skola fyllas med minsta kraftförbrukning. Nu
skymtar det i kommentarerna till finansministerns initiativ, att man
väntar reduktioner i statens understödsverksamhet o. s. v. Lika bra
kunde socialdemokraterna framställa sina krav på minskade
militärutgifter som ett led i rationaliseringen av statsverksamheten. Nämndens
sammansättning torde borga för att en sådan oklarhet inte kommer
att försvåra dess arbete. Inte heller lär väl något förslag om
radikala indragningar vara att vänta så snart, att man i detta
sammanhang behöver allvarligt diskutera frågan) om personalindragningar
under en depressionsperiod. Den frågan blir nog mera aktuell i
det omedelbara ordinarie budgetarbetet. Och det kan inte skada
att inför de energiska kraven att begränsa statens utgifter på grund
av lågkonjunkturen komma med en erinran om de motsatta
synpunkter, som behärska all diskussion om statens roll vid bekämpande
av arbetslösheten. Det är klart att om staten kan göra bespa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
