Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 nov. 1930 - Litteratur - Alfhild Tamm: Ett sexualproblem. Hans Zulliger: Gör oss fria. Max Hodann: Varifrån komma småbarnen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620 Litteratur
heller låta avspisa sig med de risker ett starkt framhävande av
sexuallivets betydelse innebär. Inte heller kan han kritiklöst respektera de
religiösa och moraliska tabu, som han ser så många ödesdigra
följder av. Alfhild Tamm har i sin granskning av onaniproblemet gett ett
bidrag till en upprensning av denna fråga, som bör vara välkommet
hos alla föräldrar och uppfostrare, som stått rådvilla inför onanin.
Det är vederhäftig och ingående upplysning och kloka råd hon ger.
Den brist på svenska användbara ord för hithörande begrepp, som
gör en populär framställning svår, har hon sökt hjälpa genom en del
ordförklaringar över medicinska och psykoanalytiska termer. Hon ger
i få drag den historiska utvecklingen, judendomens och kristendomens
fördömande av onanin, som bottnar i omsorg om fruktsamhetens
bevarande, islams och det gamla Greklands mildare eller rent passiva
hållning mot den. Vår tids läkare, som inte kunna hålla fast vid tron på
självtillfredsställelsens skadlighet och ofta fördöma skrämseltaktiken, ha
likväl kvar så mycket av den gamla uppfattningen, att de ha svårt att
avstå från sådana värdeomdömen som »snaskig» och »skamlig». »Ett
grundligt och fördomsfritt studium av barnets sexualitet har icke
förekommit före Freud», anser dr Tamm, och däri får man tydligen ge
henne rätt.
Många av de rön, som här anföras känna mödrarna väl igen, och
lärare imedge säkert, att deras kunskaper inte alltid räcka till, när i
skolan för stor misstänksamhet och för stor likgiltighet för onanin båda
kunna vara lika oriktiga och olyckliga. Om man ibland känner sig
kritisk som t. ex. när förf. tycks anse baddräkter behövliga för
föräldrar, som bada tillsammans med rätt små barn, kan det ju bero på
svårigheten att ge generella råd i sådana ting. Förf. har tydligen en
känsla av det vanskliga i sådana omdömen och har undvikit uttalanden,
som kunde locka till missvisande citat. Skulle man likväl våga sig på en
sammanfattning av hennes egen syn på onanin, kan den knappast bli mer
positiv, än att hon under vissa förhållanden finner en måttlig onani
bättre än vissa alternativ. Samtidigt betonar hon likväl det önskvärda i
den sexuella driftens sublimering i arbete och intressen av olika slag.
Som exempel på kloka råd kan nämnas, att småbarn behöva roliga
leksaker och något att sysselsätta fingrarna med, när man vill vänja dem
av med nöjessugningen, påpekandet att innan karaktären är befäst, tål
man illa förakt och orättvist lidande och varningen för att genom en
allt för avvisande inställning mot sexualiteten beröva livet de värden
denna kan ge. Stamningens och muskelorons möjliga samband med
sexualiteten förtjäna också uppmärksamhet.
Zulliger, en schweizisk folkskollärare och psykoanalytiker, sätter
t. o. m. felskrivningar i samband med den. Det är liknande problem han
tar upp i sin bok, fast han ser dem i ljuset av sina erfarenheter som
lärare, där Alfhild Tamm har skolläkarens rön att stödja sig på. Det
goda förhållande, som är en förutsättning för den öppenhet en analys
kräver, borde likväl främst finnas mellan barnen och föräldrarna, och
det är först där detta brister, som läraren kan få en möjlighet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
