Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 26 nov. 1930 - Händelser och spörsmål - Österrikes nationalråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 629
Utom dessa ovan nämnda partier, som blevo representerade i
national-rådet, erhöllo ett antal mindre grupperingar åtskilliga tusentals röster,,
som alltså blevo fullständigt bortkastade. Så fanns det ett österrikiskt
folkparti, som erhöll något över 14,000 röster, ett demokratiskt
centerparti med nära 8,000 röster, en judisk lista med 2,000 röster samt
ytterligare två små partibildningar, nämligen det kejsartrogna folkpartiet, som
nådde den ståtliga röstsiffran 157, och nationaldemokraterna, som blott
erhöllo ett femtiotal röster.
Socialdemokraterna minskade som sagt sitt röstetal, men minskningen
föll helt på vissa delar av landsbygden, medan man i Wien kunde notera
en ökning på ett tiotusental röster. En del av förlusten kan emellertid
ganska enkelt förklaras, ty en del »Kleinrentner», som förra gången till
största delen röstat med socialdemokraterna, gingo nu fram med en egen
lista, som samlade några tusental röster, och dessutom erhöllo kommu*
nisterna i år något flera röster än år 1927, en ökning, som väl
huvudsakligen kom från socialdemokraterna. Även med dessa förklaringar
är det ju dock uppenbart, att det socialdemokratiska partiet icke lyckats
hävda sin ställning i landet såsom helhet. Tillbakagången är ju dock icke
på något sätt oroväckande eller särskilt anmärkningsvärd. Det kan bero
på rena tillfälligheter, och det är i varje fall för en utanför stående
ganska lönlöst att försöka att finna någon anledning till att resultatet
blev sådant som det blev.
Däremot kan resultatet i Wien vara värt en smula uppmärksamhet.
Socialdemokraterna ha i huvudstaden bedrivit en särdeles aktiv
kommunalpolitik, som förskaffat Wien tillnamnet »det röda». Det är väl sant,
att en del av vad man företagit sig för oss här uppe förefaller vara av
ganska tvivelaktigt värde, men det kan å andra sidan inte på något sätt
förnekas, att man också gjort mycket i social väg, som kunde vara värt
att efterliknas både hos oss och på andra håll i den mån möjligheter
föreligga till ett efterliknande. Men dessa sociala och andra åtgärder,
som vidtagits, ha givetvis kostat pengar, och det är ju en gång så, att de
utgifter, som synas på skattsedlarna, bli mera uppmärksammade än de,
som man har att dras med i det dagliga livet året runt. Det finns heller
ingen anledning att tro, att de, som hårdast drabbats, då det gällt att
skaffa de nödiga inkomsterna för de kommunala utgifternas täckande,
kunna ha känt sig så särskilt tilltalade, men det är å andra sidan alldeles
uppenbart, att den stora massan av Wiens inbyggare satt värde på den
bedrivna politiken. I annat fall skulle socialdemokraterna,
austromarxis-terna, icke ha kunnat bevara sin starka majoritetsställning i Wien val efter
val och skulle framför allt icke just i ar under den häftiga pressen från
den fascistiska rörelsens sida ha kunnat behålla sin klara och avgjorda
majoritet i Wien. Det borde kunna ha en hel del att lära oss och andra.
Det uppskattas och värdesättes, då den politik, som bedrives, är
målmedveten och siktar till en förbättring socialt och ekonomiskt för dem,
som ha det sämst.
Följande lilla tablå visar socialdemokratins ställning dels i landet i sin
helhet och dels i Wien vid de val, som hittills förrättats i den
österrikiska republiken:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
