Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1930 - Georg Branting: Både — och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÅDE - OCH
EN FÖRSVARSPOLITISK LINJE.
Av GEORG BRANTING.
Frågan om — och i så fall hur — vi här i Sverge böra ordna ett
militärt försvar, intar i så måtto en särställning, att den kräver att
behandlas med en frigjord, slentrian-befriad eftertanke — därom tycks
man börja bli ganska ense. Liksom kriget är en de hänsynslösa och
obönhörliga realiteternas företeelse, måste diskussionen därom
försöka lösgöra sig från meningslösa schabloner och förblindande
vanetankar, som här kunna bli mera ödesdigra än vanligt. Partipolitiken får
också vara snäll att hejda sig ett ögonblick, till dess att
ståndpunkterna på ömse håll, under nuvarande övergångsskede, hunnit stadga
sig.
Den som skriver dessa rader vill ingalunda berömma sig av att
ha kommit till full klarhet i försvarsproblemets motsägelse fyllda
komplex; så småningom har jag dock tyckt mig se en framkomlig
linje. Tyvärr sammanfaller den just inte med någon annan, men
efter påstötning från Tiden vill jag gärna försöka utveckla denna
tankegång. Till en början då några för mig givna utgångspunkter:
— Krigets allmänna avskyvärdhet och det högmoderna krigets
katastrofala förstörelseeffekt behöva in.te i detta sammanhang
närmare utvecklas. Det är emellertid sorgligt men sant att människans
natur är sådan, att hon vanligen icke låter styra sig av sin insikt;
hon riskerar hellre världens undergång än övervinner sig själv.
— Svenska folket skulle numera knappast någon längre tid
tolerera att begagnas i ett "anfallskrig" — lika med ett krig i
främmande land. Däremot skulle folket nog kunna ge sin kraft i ett
"försvarskrig" — mot i landet inryckta trupper, som tycktes
företräda en definitiv erövrarvilja.
— Läge, historisk tradition och folkpsykologiska faktorer medfö^ar*
en inkongruens emellan t. ex. danskt och svenskt. Över hup^^Jiå?*
måste, trots alla ensartade förhållanden, varje^s§f sk^^^f?^
självständigt ta ståndpunkt till sitt nationella ä^tensprolÇêm och
söka sig fram till ett modus.vivendi utifrån egna förutsättningar.
— Svenska folket skulle knappast önska, att Sverge går upp i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
