Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1930 - Herman Stolpe: Fascismens sociala system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II. Konfederationen inom jordbruket.
Provinsfederationer inom jordbruket:
a) godsägarnas b) de självägande
böndernas c) förvaltarnas.
III. Konfederationen av arbetsgivare inom handeln.
IV. Konfederationen av arbetsgivare inom sjö- och
lufttransportväsendet.
V. Konfederationen av arbetsgivare inom transportväsendet till
lands.
VI. Konfederationen av arbetsgivare inom bankväsendet.
B. Arbetare.
VII. Konfederationen av fackföreningar inom industrin,
indelad i federationer och provinsförbund efter olika
yrkesgrenar.
VIII. Konfederationen av fackföreningar inom jordbruket.
IX. Konfederationen av fackföreningar inom handeln.
X. Konfederationen av fackföreningar inom transportväsendet
till lands.
XI. Konfederationen av fackföreningar inom bankväsendet.
XII. Konfederationen av fackföreningar för intellektuella,
d. v. s. författare, konstnärer, musiker, advokater,
arkitekter, läkare m. fl.
XIII. Federationen av fackföreningar inom sjö- och
lufttransportväsendet.
Som framgår av ovanstående schema, är det vissa yrkesgrupper,
som icke äro inordnade i syndikatsystemet, nämligen domare,
professorer, högre lärare, anställda vid här, flotta samt krigs-, flyg-,
marin-, kolonial-, inrikes- och utrikesministerierna. Vid
uppdelningen av jordbrukets befolkning har det givetvis varit svårt att strikt
draga gränsen mellan arbetsgivare och arbetare, varför man fått nöja
sig med den kompromiss, som framgår av schemat.
Syndikat, federationer och konfederationer kunna formellt tyckas
ha en demokratisk organisation, då de förvaltas av s. k. generalråd,
som utses på demokratisk väg. Denna demokrati är dock en
fullständig skendemokrati, då korporationsministern och prefekten när
som helst kunna upplösa råden och överlåta all makt på presidenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
