Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 jan. 1931 - P. E. Brusewitz: Stalins fältrop: »Löpa i kapp och förbi den kapitalistiska världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handeln, misstron mot pappersvalutan och silvermyntens försvinnande ur
marknaden.
Oppositionen har uppenbarligen velat råda bot härpå genom att
öka produktionen av konsumtionsartiklar på den tunga industrins
bekostnad.
Lönerna kunna av politiska skäl icke sänkas, men Stalin har nu på
en omväg sökt minska befolkningens tillgång på betalningsmedel
genom agitationen för tecknandet å statslånen samt genom
uppskjutandet av lönernas utbetalande. För att icke arbetarna skola känna
bristen allt för starkt och produktionen därigenom bli lidande,
upprättas överallt särskilda arbetarmatsalar, varjämte
beklädnadsartiklar huvudsakligen reserveras för industribefolkningens och de
kollektiva jordbrukens behov. Samma middag, som serveras åt
arbetarna för 30 kopek, d. v. s. självkostnadspris enligt de kollektiva
jordbrukens fasta leveranspriser, kostar 3 rubel på allmän restaurant.
På detta sätt fungerar verkligen maskineriet, om också
provianteringssvårigheterna äro stora, exempelvis vid Donbassängens
kolgruvor och i Ural, där arbetskraften på grund av de svåra
levnadsförhållandena tidtals måst kvarhållas med tvång. Stalins direktiv
genomföras med järnhand. I fabrikerna ser man arbetslagen i
ständig tävlan om bästa produktionsresultatet, men endast det för själva
fabriksbyggandet nödvändiga arbetet utföres, bristen på sådana
reparationer, som icke äro ekonomiskt livsviktiga, är överallt i
ögonenfallande. Allt talar samma språk: löpa fatt och löpa förbi.
Liksom en härförare måste dela soldaternas vedermödor, så
uppträder Stalin själv och till och med Sovjetpresidenten Kalinin i
proletära kläder, och även den del av den forna "intelligensen", som
anslutit sig till sovjetregimen måste följa med i galoppen: Den
tekniske chefen för Donbassängens elektrifiering, en man som disponerar
hundratals miljoner rubel, delar en liten trerumslägenhet i Charkov
med sin familj och ytterligare en ingenjör. Han får nöja sig med
en månadslön av 450 rubel och kan nätt och jämt försörja sina
anhöriga, medan särskilda "specialister" i hans tjänst, "främmande"
element, som till en tid ännu måste lånas från "fiendelägret", betalas
med tusen rubel och därutöver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
